Henri Milne-Edwards
Numera är Henri Milne-Edwards ett ämne av stor relevans i dagens samhälle. Med teknologins framsteg och globaliseringen har Henri Milne-Edwards blivit mycket viktig inom olika områden i det dagliga livet. Från arbetsvärlden till den personliga sfären är Henri Milne-Edwards ett ämne som har genererat olika debatter och motstridiga åsikter. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Henri Milne-Edwards och analysera dess inverkan på världen idag. Från dess ursprung till dess utveckling över tid är Henri Milne-Edwards ett ämne som aldrig slutar att överraska oss och utmana våra övertygelser och perspektiv.
| Henri Milne-Edwards | |
 | |
| Född | 23 oktober 1800 Brygge eller Belgien |
|---|---|
| Död | 29 juli 1885 (84 år) Paris |
| Medborgare i | Frankrike |
| Utbildad vid | Universitetet i Paris  |
| Sysselsättning | Biolog, universitetslärare, karcinolog, läkare, malakolog, zoolog, ornitolog, entomolog |
| Befattning | |
| President, Franska vetenskapsakademin (1861–1861) | |
| Arbetsgivare | Universitetet i Paris |
| Barn | Alphonse Milne-Edwards (f. 1835) |
| Utmärkelser | |
| Utländsk ledamot av Royal Society (1848) Copleymedaljen (1856) Storofficer av Hederslegionen Pour le Mérite för vetenskap och konst Fellow of the American Academy of Arts and Sciences | |
| Redigera Wikidata | |
Henri Milne-Edwards, född 23 oktober 1800 i Brügge, död 29 juli 1885 i Paris, var en i Frankrike verksam zoolog. Han var far till Alphonse Milne-Edwards.
Milne-Edwards studerade medicin och naturvetenskap och blev doktor 1823. Han blev 1862 professor i zoologi och 1864 vicedirektör vid Muséum national d'histoire naturelle i Jardin des plantes i Paris samt medlem av Institut de France. Han var Georges Cuviers lärjunge och en av huvudmännen för den fysiologiska skolan i Frankrike. Tillsammans med ett par andra zoologer återutgav han Jean-Baptiste de Lamarcks berömda verk Histoire naturelle des animaux sans vertébres (elva band, 1835–1845).
Milne-Edwards invaldes som utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien 1842. Han tilldelades Copleymedaljen 1856.
Bibliografi (i urval)
- Recherches anatomiques sur les crustacés (1828)
- Recherches pour servir à l'histoire naturelle du litoral de la France (två band, 1832–1845)
- Histoire naturelle des crustacés (tre band, 1837–1841)
- Éléments de zoologis (1834–1835; "Första grunderna till zoologien", översatt av C.F. Nyman, 1855, andra upplagan 1860; tredje upplagan under titeln "Lärobok uti zoologien", utgiven av J.G.H. Kinberg, 1864)
- Cours élémentaire de zoologie (1851, elfte upplagan 1871; "Zoologiens grunder", fri bearbetning av Tamerlan Thorell, 1860-65)
- Leçons sur la physiologie et l’anatomie comparée de l'homme et des animaux (1855–1883, 14 band)
- Histoire naturelle des Corallaires (tre band, 1858–1860)
- Rapports sur les progrés récents des sciences zoologiques en France (1867)
- Recherches pour servir à l’histoire naturelle des mammiféres (till största delen utarbetat av sonen, 1868–1874)
Referenser
Noter
- ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.
- ^ Biografisch Portaal, Henri Milne Edwards, läst: 9 oktober 2017.
- ^ SNAC, Henri Milne-Edwards, läs online, läst: 9 oktober 2017.
- ^ www.accademiadellescienze.it, läst: 1 december 2020.
- ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 29 januari 2023.
- ^ Libris, 15 januari 2013, läs online, läst: 24 augusti 2018.
- ^ Franska vetenskapsakademin, läs online, läst: 28 maj 2022.
- ^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 246, läs online.
- ^ Award winners : Copley Medal (på engelska), Royal Society, läs online, läst: 30 december 2018.
Tryckta källor
- Milne-Edwards 1. Henri i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1913)
- Milne-Edwards, 2) Henri i Salmonsens Konversationsleksikon (andra utgåvan, 1924)
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Henri Milne-Edwards.
|