August Kekulé
I dagens värld är August Kekulé en mycket relevant fråga som påverkar samhället i olika aspekter. I decennier har August Kekulé varit föremål för studier och intresse av experter, forskare och yrkesverksamma inom olika områden. Dess inflytande sträcker sig från ekonomi till politik, inklusive kultur och miljö. I den här artikeln kommer vi att utforska i detalj de olika aspekterna relaterade till August Kekulé, analysera dess betydelse, dess implikationer och de möjliga framtida scenarier som dess utveckling kan innebära. Från sitt ursprung till nutid har August Kekulé gett upphov till oändliga debatter och reflektioner som bidragit till att berika kunskapen om detta fenomen.
| Friedrich August Kekulé von Stradonitz | |
 Friedrich August Kekulé von Stradonitz, . | |
| Född | 7 september 1829 Darmstadt |
|---|---|
| Död | 13 juli 1896 (66 år) Bonn |
| Begravd | Bonn |
| Medborgare i | Konungariket Preussen och Tyska riket |
| Utbildad vid | Justus-Liebig-Universität Gießen Ludwig-Georgs-Gymnasium Darmstadts tekniska universitet University of France universitetet i Gent  |
| Sysselsättning | Kemist, pedagog, universitetslärare |
| Arbetsgivare | Ruprecht-Karls-Universität Heidelberg universitetet i Gent (1858–1865) Bonns universitet (1867–1896) |
| Maka | Stephanie Drory (g. 1862–1863, makas/makes död) Luise Högel (g. 1876–) |
| Barn | Stephan Kekulé von Stradonitz (f. 1863) |
| Föräldrar | Karl Kekulé |
| Utmärkelser | |
| Utländsk ledamot av Royal Society (1875) Copleymedaljen (1885) Maximiliansorden för konst och vetenskap (1888) Pour le Mérite för vetenskap och konst | |
| Redigera Wikidata | |
Friedrich August Kekulé von Stradonitz, född 7 september 1829 i Darmstadt, död 13 juli 1896 i Bonn, var en tysk kemist, far till Stephan Kekulé von Stradonitz.
Biografi
Han skrev först sitt efternamn Kekulé men lade 1895 till familjenamnet von Stradonitz. Det finns inga uppgifter om att han själv någon gång använde sitt första förnamn Friedrich.
Kekulé hade först för avsikt att utbilda sig till arkitekt. När han hade påbörjat sina studier i Giessen kom han där att gå på några av Justus von Liebigs kemiska föreläsningar och blev inspirerad av denne till att byta fält. Efter examen under Liebig studerade han hos Jean-Baptiste Dumas i Paris och arbetade sedan 1853 till 1855 vid St Bartholomew's Hospital i London, där han lärde känna Alexander William Williamson. Efter en period i Heidelberg blev han 1858 professor i Gent samt 1868 professor i Bonn, där han förblev till sin död. Han tilldelades Copleymedaljen 1885.
Kekulé befordrade i väsentlig mån den organiska kemins utveckling. Att kolatomer i organiska föreningar har valensen 4 och att dessa kan bindas till varandra i kedjor, räknas som Kekulés verk. Det första resultatet formulerades 1858 som en utvidgning av Charles Frédéric Gerhardts teori för "kemiska typer", till vilken han lade "metantypen" där kolatomen kan bindas till fyra väteatomer eller deras motsvarigheter. Om kolatomers kedjebindande förmåga har Kekulé långt senare sagt att han fick idén under sitt Londonuppehåll på väg hem sittande på takbänken på en hästomnibuss. Det bör bemärkas att Kekulé och hans samtida inte hade 1900-talets fysikaliska metoder för att bestämma atomernas lägen i förhållande till varandra utan enbart baserade sina teorier på iakttagelser av kemiska egenskaper.
År 1866 uppställde Kekulé sin bekanta bensenformel, vilken ligger till grund för uppfattningen av de aromatiska föreningarnas konstitution och vilken har gett anledning till den utomordentliga utveckling och betydelse studiet av de aromatiska kropparna alltifrån Kekulés tid erhållit i såväl teoretiskt som praktiskt hänseende.
Kekulé var en av initiativtagarna till den internationella kemikongressen i Karlsruhe den 3–5 september 1860. Denna var den första internationella sammankomsten inom kemin och möjligen också inom naturvetenskapen över huvud taget.
Epokgörande blev Kekulés lärobok Lehrbuch der organischen Chemie oder der Chemie der Kohlenstoffverbindungen (1859–1887).
År 1903 restes till Kekulés ära ett större monument i Bonn.
Asteroiden 13254 Kekulé är uppkallad efter honom.
Källor
- Kekulé von Stradonitz, 1. Friedrich August i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1910)
Noter
- ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.
- ^ Friedrich August Kekulé von Stradonitz, Biografisch Portaal (på nederländska), läs online.
- ^ Encyclopædia Britannica, August Kekule von Stradonitz, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Кекуле Фридрих Август”, Большая советская энциклопедия : , tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.
- ^ www.accademiadellescienze.it, läst: 1 december 2020.
- ^ Anton Bettelheim (red.), Biographisches Jahrbuch und Deutscher Nekrolog, vol. 1, unknown value, s. 412-414, läs online, läs online, läs online och läs online .
- ^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 200, läs online.
- ^ Award winners : Copley Medal (på engelska), Royal Society, läs online, läst: 30 december 2018.
- ^ John Hudson: The History of Chemistry, sidan 118.
- ^ ”Minor Planet Center 13254 Kekulé” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=13254. Läst 27 juni 2023.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör August Kekulé.
|