Friedrich Wöhler
Idag är Friedrich Wöhler ett ämne av stor relevans och som väcker intresse hos ett brett spektrum av befolkningen. Sedan dess uppkomst har Friedrich Wöhler varit föremål för debatt och analys inom olika områden och genererat motstridiga åsikter och motstridiga ståndpunkter. Under åren har Friedrich Wöhler utvecklats och tagit olika former, vilket har gjort dess studie och förståelse ännu mer komplex. I den här artikeln kommer vi att utforska olika tillvägagångssätt och perspektiv på Friedrich Wöhler, i syfte att belysa detta ämne och främja en rik debatt.
| Friedrich Wöhler | |
 Friedrich Wöhler, 1856. | |
| Född | 31 juli 1800 Frankfurt-Eschersheim |
|---|---|
| Död | 23 september 1882 (82 år) Göttingen |
| Begravd | Stadtfriedhof Göttingen |
| Medborgare i | Konungariket Preussen, Kurfurstendömet Hessen, Hessen-Kassel och Kejsardömet Tyskland |
| Utbildad vid | Philipps-Universität Marburg Ruprecht-Karls-Universität Heidelberg  |
| Sysselsättning | Kemist, universitetslärare, biokemist |
| Arbetsgivare | Göttingens universitet Berliner Gewerbeschule (1825–1831) |
| Utmärkelser | |
| Maximiliansorden för konst och vetenskap (1853) Utländsk ledamot av Royal Society (1854) Copleymedaljen (1872) Cothenius-medaljen (1880) Riddare av Hederslegionen Pour le Mérite för vetenskap och konst | |
| Redigera Wikidata | |
Friedrich Wöhler, född 31 juli 1800 i Eschersheim, idag ett distrikt i Frankfurt am Main, död 23 september 1882 i Göttingen, var en tysk kemist, mest känd för sin syntes av urea (urinämne) 1828. Detta var det första organiska ämne som syntetiserades från helt icke-organiska utgångsämnen. Detta ledde till att man övergav teorin om att en särskild "livskraft" ("vitalitetsprincipen") behövdes för att skapa kolföreningar. Wöhler var även först med att isolera många av grundämnena.
Biografi
År 1823 avslutade Wöhler sina medicinstudier i Heidelberg vid Leopold Gmelins laboratorium, som arrangerade en möjlighet för Wöhler att arbeta hos Jöns Jacob Berzelius i Stockholm. Från 1825 till 1831 var Wöhler lärare vid yrkesskolan i Berlin, från 1828 med titeln professor. Från 1831 till 1836 var han professor vid högre yrkesskolan (Polytechnikum) i Kassel. Efter Friedrich Stromeyers död 1835 blev Wöhler 1836 hans efterföljare på professuren i medicin, kemi och farmaci vid universitetet i Göttingen och verkade där till sin död 1882. Wöhler blev känd för det han råkade framställa. Wöhler var ledamot av Vetenskapsakademien i Göttingen och invaldes 1834 som utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien. Han tilldelades Copleymedaljen 1872.
Noter
- ^ Wöhler, Friedrich, vol. 43, Allgemeine Deutsche Biographie, 43rd volume, 1898, s. 711–717.
- ^ SNAC, Friedrich Wöhler, läs online, läst: 9 oktober 2017.
- ^ KNAW historisk medlemslista, F. Wöhler, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Wöhler, Friedrich, vol. 43, Allgemeine Deutsche Biographie, 43rd volume, 1898, s. 711–717.
- ^ Mikhail Goldstein & Dmitrij Mendelejev, Велер, Фридрих, Entsiklopeditjeskij slovar'.
- ^ Wöhler, Friedrich, vol. 43, Allgemeine Deutsche Biographie, 43rd volume, 1898, s. 711–717, ”Im Anfang August des Jahres 1882 begann W., der keine Schwäche des Alters kannte, zu kränkeln und im September stellten sich die Krankheitserscheinungen in erhöhtem Maße ein. Ein Ruhranfall verzehrte schnell seine Kräfte und am 23. September hatte „dieses schöne Leben in einem schnellen und sanften Tod einen schönen Abschluß gefunden“”.
- ^ Mikhail Goldstein & Dmitrij Mendelejev, Велер, Фридрих, Entsiklopeditjeskij slovar'.
- ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Вёлер Фридрих”, Большая советская энциклопедия : , tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.
- ^ www.accademiadellescienze.it, läst: 1 december 2020.
- ^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 386, läs online.
- ^ Award winners : Copley Medal (på engelska), Royal Society, läs online, läst: 30 december 2018.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Friedrich Wöhler.- Wöhler, Friedrich i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1922)
|