I dagens värld har August Wilhelm von Hofmann blivit ett ämne av stor relevans och intresse för en allt bredare publik. Vikten av August Wilhelm von Hofmann ligger i dess påverkan på olika aspekter av samhället, från ekonomi till kultur, politik och miljö. August Wilhelm von Hofmann har skapat debatt och kontrovers, och har till och med varit föremål för forskning och studier som försöker förstå den i sin helhet. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av August Wilhelm von Hofmann, analysera dess innebörd, dess utveckling över tiden och dess inflytande på världen idag. Dessutom kommer vi att undersöka möjliga lösningar och alternativ till de utmaningar som August Wilhelm von Hofmann presenterar, i syfte att erbjuda en heltäckande och uppdaterad vision om detta ämne av global relevans.
August Wilhelm von Hofmann | |
August Wilhelm von Hofmann, 1890. | |
Född | 8 april 1818 Giessen |
---|---|
Död | 5 maj 1892 (74 år) Berlin |
Begravd | Dorotheenstädtischer Friedhof |
Medborgare i | Storhertigdömet Hessen |
Utbildad vid | Göttingens universitet Justus-Liebig-Universität Gießen |
Sysselsättning | Kemist, universitetslärare |
Arbetsgivare | Bonns universitet Royal School of Mines Friedrich-Wilhelms-Universität zu Berlin |
Barn | Albert von Hofmann (f. 1867) |
Utmärkelser | |
Royal Medal (1854) Maximiliansorden för konst och vetenskap (1870) Faraday Lectureship Prize (1875) Copleymedaljen (1875) Albert-medaljen (1881) Adlande (1888) Pour le Mérite för vetenskap och konst Fellow of the Royal Society | |
Redigera Wikidata |
August Wilhelm von Hofmann, född 8 april 1818 i Giessen, död 5 maj 1892 i Berlin, var en tysk kemist. Hofmann upptäckte Hofmannelimination, som är en vanlig kemisk reaktion inom den organiska kemin.
Hofmann arbetade en tid som assistent hos Justus von Liebig, blev 1845 extra ordinarie professor i Bonn, men anställdes samma år som lärare vid den nyinrättade College of Chemistry i London. Åren 1856–1865 var han wardein vid brittiska myntverket och valdes 1861 till president för Chemical Society. Åren 1864–1865 var han professor i Bonn och sedan 1865 i Berlin, där han även var professor i kemi vid Friedrich-Wilhelms-institutet. I Berlin gav han en ny väckelse åt den kemiska forskningen, i synnerhet genom det av honom 1868 stiftade Deutsche Chemische Gesellschaft.
Hofmanns vetenskapliga arbeten behandlar främst den organiska kemin. Hans arbeten över anilin, över ammoniak och dess derivat bidrog i väsentlig mån till typteorins utveckling, och i den riktningen fortgick kemin sedan under åratal. Även den metod, som han använde vid framställningen av de organiska baserna, vann allmän betydelse. Synnerligen viktiga var likaledes hans undersökningar över fosforbaser, polyaminer, cyanföreningar o.s.v. Han gjorde 1858 den för industrin betydelsefulla upptäckten av anilinfärgerna. Han tilldelades Royal Medal 1854 och Copleymedaljen 1875.
Bland hans övriga arbeten märks hans ytterst värderika rapport över de ur stenkolstjära erhållna färgämnena på Parisutställningen 1867 samt hans tillsammans med en mängd andra forskare med anledning av Wienexpositionen 1873 utarbetade Entwickelung der chemischen Industrie des letzten Jahrzehnts. Som läroboksförfattare intog han en hög rang genom sin Introduction to Modern Chemistry (1865). Han erhöll 1888 personligt och 1890 ärftligt adelskap och var ledamot av sin tids flesta vetenskapliga samfund (av svenska Vetenskapsakademien från 1872).
|