I dagens artikel ska vi fördjupa oss i den fascinerande världen av Robert Wilhelm Bunsen. Oavsett om du letar efter information om Robert Wilhelm Bunsen eller helt enkelt vill upptäcka allt detta ämne har att erbjuda, är du på rätt plats. Från dess inverkan på samhället till dess olika praktiska tillämpningar kommer vi att grundligt utforska varje aspekt av Robert Wilhelm Bunsen. Gör dig redo att ge dig ut på en upptäcktsresa och lärande som ger dig en helt ny syn på Robert Wilhelm Bunsen. Oavsett vilken förkunskapsnivå du har i detta ämne är jag säker på att du kommer att hitta ny och relevant information som kommer att vara mycket användbar för dig. Låt oss börja!
Robert Wilhelm Bunsen | |
Född | 31 mars 1811 (ej angiven kalender, antar gregoriansk) Göttingen |
---|---|
Död | 16 augusti 1899 (ej angiven kalender, antar gregoriansk) (88 år) Heidelberg |
Begravd | Bergfriedhof |
Medborgare i | Konungariket Preussen |
Utbildad vid | Göttingens universitet |
Sysselsättning | Kemist, universitetslärare, lärare, uppfinnare, fysiker, experimentalist |
Arbetsgivare | Universitetet i Wrocław Philipps-Universität Marburg Ruprecht-Karls-Universität Heidelberg Göttingens universitet |
Föräldrar | Christian Bunsen |
Utmärkelser | |
Utländsk ledamot av Royal Society (1858) Copleymedaljen (1860) Pour le Mérite för vetenskap och konst (1864) Maximiliansorden för konst och vetenskap (1865) Davymedaljen (1877) Helmholtz-medaljen (1892) Albert-medaljen (1898) | |
Namnteckning | |
Redigera Wikidata |
Robert Wilhelm Bunsen, född 30 mars 1811 i Göttingen, död 16 augusti 1899 i Heidelberg, var en tysk kemist och fysiker.
Han blev 1836 professor vid polytekniska skolan i Kassel, 1838 vid universitetet i Marburg, 1851 i Breslau och 1852 i Heidelberg. År 1889 avgick han från sin professur. Bunsen berikade vetenskapen med en mängd upptäckter. Av stor betydelse var i synnerhet hans undersökningar över krutet, dubbelcyanurer, kakodylserien, den kemiska frändskapen, den specifika vikten, lagarna för gasabsorptionen, tryckets inflytande på smälta ämnens övergång till fast form, kondensationen av gaser på glas, diffusionen och företeelserna vid gasers förbränning, den elektrolytiska metoden för vinnande av alkalimetaller och slutligen fotokemin, vid vilken sistnämnda undersökning han biträddes av Henry Enfield Roscoe. Bunsens namn är även förknippat med åtskilliga förbättrade apparater, såsom bunsenbrännaren, Bunsens stapel, Bunsens fotometer, Bunsens iskalorimeter och ångkalorimeter med flera.
1846 företog Bunsen en mängd kemisk-geologiska undersökningar på Island, vars varma källor han studerade. 1860 gjorde han den för fotografins betydelsefulla upptäckten av en ny ljuskälla (som fås genom, att magnesiumtråd förbränns i en vanlig sprit- eller gaslåga), vars fotografiska kraft är endast 36 gånger svagare än solens. Mest betydande blev Bunsen genom den av honom och Kirchhoff gjorda upptäckten av spektralanalysen (1861), som åstadkommit ofantligt stora framsteg inom kemin, fysiken och astronomin. Rörande denna upptäckt utgav de båda lärda tillsammans Chemische Analyse durch Spektralbeobachtungen (1861). Spektralanalysen ledde Bunsen och Kirchoff till upptäckten av två nya grundämnen, cesium (1860) och rubidium (1861), vilka de fann i vissa källors vatten. De flesta av Bunsens avhandlingar är offentliggjorda i "Annalen der Physik und Chemie". Bunsen tillhörde de flesta vetenskapliga sällskap av någon betydelse. Hos Kungliga Vetenskapsakademien blev han ledamot 1860. Han tilldelades Copleymedaljen samma år och Davymedaljen 1877.
Asteroiden 10361 Bunsen är uppkallad efter honom.
|