Franz Ernst Neumann

I dagens värld är Franz Ernst Neumann ett ämne som blir allt mer relevant och som har fångat människor i alla åldrar och intressen. Oavsett om det beror på dess påverkan på samhället, dess betydelse inom yrkesområdet eller dess relevans i vardagen har Franz Ernst Neumann blivit ett återkommande samtalsämne i olika kretsar. Allt eftersom tiden går växer intresset och nyfikenheten för Franz Ernst Neumann exponentiellt, vilket genererar en ständig debatt om dess implikationer och inflytande på olika aspekter av det moderna livet. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i världen av Franz Ernst Neumann för att utforska dess olika aspekter och förstå dess innebörd i dagens samhälle.

Franz Ernst Neumann
Franz Ernst Neumann, 1856.
Född11 september 1798
Joachimsthal, Tyskland
Död23 maj 1895 (96 år)
Königsberg
BegravdGelehrtenfriedhof
Medborgare iKonungariket Preussen
Utbildad vidFriedrich-Wilhelms-Universität zu Berlin
Jenas universitet
Königsbergs universitet
Martin-Luther-Universität Halle-Wittenberg
Friedrichswerder Gymnasium,
SysselsättningFysiker, kristallograf, mineralog, universitetslärare, matematiker, frivilligsoldat
ArbetsgivareKönigsbergs universitet (1828–1829)
Königsbergs universitet (1829–1876)
Gift medWilhelma Neumann
Florentine Hagen
(g. 1830–1838)
BarnCarl Gottfried Neumann (f. 1832)
Ernst Neumann (f. 1834)
Friedrich Julius Neumann (f. 1835)
Luise Neumann (f. 1837)
FöräldrarFranz Ernst Neumann
Charlotte Frederikke Vilhelmine of Kahlden
Utmärkelser
Hedersdoktor vid Königsbergs universitet (1844)
Tredje klassen av Röda örns orden (1854)
Pour le Mérite för vetenskap och konst (1860)
Utländsk ledamot av Royal Society (1862)
Andra klassen av Röda örns orden (1864)
2:a graden av Preussiska Kronorden (1869)
Maximiliansorden för konst och vetenskap (1872)
Preussiska Kronorden, andra klassen (1876)
Copleymedaljen (1887)
Första graden av Preussiska Kronorden (1888)
Redigera Wikidata
Franz Ernst Neumann, porträtt av Carl Steffeck, 1886.

Franz Ernst Neumann, född 11 september 1798 i Joachimsthal, Preussen, död 23 maj 1895 i Königsberg, var en tysk fysiker och mineralog. Han var far till Carl Gottfried och Friedrich Julius Neumann.

Neumann blev 1829 ordinarie professor i fysik och mineralogi vid universitetet i Königsberg samt kan sägas ha bildat en fysikalisk skola omkring sig. Hans avhandlingar, som återfinnas i Johann Christian Poggendorffs "Annalen", behandlar huvudsakligen ljusets brytning, kristallografiska bestämningar och elektriska strömmar. Bland hans arbeten kan särskilt nämnas Vorlesungen über die Theorie der Elasticität der festen Körper und des Lichtäthers (1885). Han tilldelades Copleymedaljen 1886.

Han påvisade Neumanns lag, det vill säga förhållandet, att specifika värmet för en del legeringar kan beräknas ur beståndsdelarnas specifika värme enligt blandningsregeln, det vill säga under den förutsättningen, att legeringens beståndsdelar bibehåller samma specifika värme, som de hade i det fria tillståndet. Detta beräkningssätt äger särskilt god tillämplighet för vissa legeringar mellan två och två av metallerna bly, tenn, antimon och vismut.

Källor

Noter

  1. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.
  2. ^ MacTutor History of Mathematics archive, läst: 22 augusti 2017.
  3. ^ Encyclopædia Britannica, Franz Ernst Neumann, läst: 9 oktober 2017.
  4. ^ Anton Bettelheim (red.), Biographisches Jahrbuch und Deutscher Nekrolog, vol. 1, unknown value, s. 205-207, läs online, läs online, läs online och läs online .
  5. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Нейман Франц Эрнст”, Большая советская энциклопедия : , tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.
  6. ^ Gemeinsame Normdatei, 1187860087749153-1, läst: 22 september 2021, licens: CC0.
  7. ^ Deutsche Biographie, Bayerische Staatsbibliothek och Historische Kommission bei der Bayerischen Akademie der Wissenschaften, läst: 22 september 2021, licens: Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell-DelaLika 4.0 Internationell.
  8. ^ Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.
  9. ^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 260, läs online.
  10. ^ Award winners : Copley Medal (på engelska), Royal Society, läs online, läst: 30 december 2018.

Externa länkar