I dagens värld har 1867 blivit ett ämne av ökande intresse för människor i alla åldrar och bakgrunder. Från dess påverkan på samhället till dess implikationer på den globala ekonomin har 1867 skapat debatt och kontroverser inom olika områden. När vi fördjupar oss i detta spännande ämne är det avgörande att förstå dess många aspekter och överväga de olika perspektiven som finns på frågan. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av 1867, analysera dess inflytande på den moderna världen och dess potential att forma framtiden.
15 januari – Den första svenska tvåkammarriksdagen sammanträder. Dess medlemmar hade till tre fjärdedelar tillhört den gamla ståndsriksdagen. Andra kammaren domineras av bönder, medan Första består av mycket rika personer, till och med exklusivare än Riddarhuset. Till en början är intresset för riksdagsvalen begränsat och valdeltagandet mycket lågt.
Det svenska Lantmannapartiet bildas av greve Arvid Posse, Emil Key och Carl Ifvarsson och samlar i första hand Andra kammarens bönder. (Partier är vid den här tiden en sammanslutning av olika grupperingar i riksdagen och inte därutanför, varför man alltså inte bedriver några valkampanjer.) Lantmannapartiet arbetar för sparsamhet med statens medel, nedbantning av militären och byråkratin samt en omfördelning av skattetrycket.
Publicisten Adolf Hedin framträder som ledare för ett nyliberalt parti i Andra kammaren.
Skörden fryser och regnar bort, och Sveriges sista betydande missväxt utbryter, framförallt i Norrland, med hungersnöd som följd. I Tornedalen benämns året lavåret.
En särskild svensk sjökrigsskola inrättas.
De svenska järnvägarna förenas till ett sammanhängande nät med en sammanbindningsbana genom centrala Stockholm.
Den första roddtävlingen inför publik i Stockholm äger rum.