Yrkesexamen
I dagens värld är Yrkesexamen ett ämne som har fått oöverträffad relevans. I decennier har Yrkesexamen varit föremål för studier och intresse av akademiker, experter och yrkesmän från olika områden. Dess inverkan har märkts i samhället, kulturen, politiken och ekonomin, och genererat oändliga debatter och reflektioner kring dess implikationer. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Yrkesexamen, analysera dess utveckling över tid, dess nuvarande utmaningar och möjliga framtidsutsikter. Dessutom kommer vi att noggrant undersöka de olika tillvägagångssätt och åsikter som finns om Yrkesexamen, i syfte att ge en fullständig och objektiv översikt över detta ämne som är så relevant idag.
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2016-05) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
| Akademiska titlar och anställningsformer | |
| Högre titlar | • Docent |
|---|---|
| Examina på forskarnivå | • Doktorsexamen • Licentiatexamen |
| Examina på avancerad nivå | • Masterexamen • Magisterexamen • Yrkesexamen |
| Examina på grundnivå | • Kandidatexamen • Högskoleexamen • Yrkesexamen |
| Anställningsformer som universitetslärare | • Professor • Gästprofessor • Adjungerad professor • Seniorprofessor • Universitetslektor • Adjungerad universitetslektor • Biträdande universitetslektor • Postdoktor • Universitetsadjunkt • Adjungerad universitetsadjunkt |
| Tidigare anställningsformer | • Forskarassistent • Forskardocent |
| Andra anställningsformer | • Rektor • Prorektor • Dekan • Prodekanus • Prefekt • Proprefekt • Amanuens • Director musices |
| Hederstitlar | • Hedersdoktor • Honorary Fellow • Jubeldoktor • Professors namn |
Yrkesexamen, examensform inom Sverige för högskole- och universitetsutbildningar som leder fram till särskilda yrken och där det finns olika former av legitimations- eller behörighetskrav. Dessa kan avslutas med en yrkesexamen. Förr erhölls yrkesexamen ofta vid fackhögskolor. Examensbeviset brukar i en del fall vara kompletterat med ett s.k. Diploma Supplement utfärdat på engelska, som är ett internationellt intyg för examen. Yrkesexamina instiftas av regeringen och finns i olika kategorier, såsom till exempel läkare, högskoleingenjör, civilingenjör, arkitekt, officer, sjökapten, psykolog, jurist, logoped, agronom, lärare, revisor, sjuksköterska, sjukhusfysiker. Yrkesexamina skiljer sig från generella examina såsom högskoleexamen (två år), kandidatexamen, magisterexamen och masterexamen, där universiteten och studenten har större frihet att välja innehållet.
Yrkesexamen motsvarar internationellt ofta någon av examina högskole- kandidat- eller magisterexamen. I Storbritannien har en del yrken en speciell legitimation eller skyddad titel (Chartered Accountant eller Chartered Engineer) eller examina som liknar Master of Engineering (civilingenjör), Master of Education (lärare), osv.
Det finns för närvarande (okt 2021) 52 st yrkesexamina i Sverige.
Se även
- Yrkesutbildning
- Arbetsmarknadsutbildning
- Lärlingsutbildning
- Fackskola
- Nationella gymnasieprogram i Sverige#Yrkesprogram
- Yrkesvux
- Folkhögskola
- Yrkeshögskola
- Fackhögskola
- Teknisk högskola
Referenser
- ^ ”Utbildningsnivåer och examina”. Studera.nu. https://www.studera.nu/livet-som-student/sa-funkar-hogskolestudier/utbildningsnivaer-och-examina/. Läst 14 oktober 2021.