Rektor
Numera har Rektor blivit ett ämne av stor betydelse i dagens samhälle. Med teknikens framsteg och snabba globalisering har Rektor blivit ett allt mer relevant diskussionsämne inom olika områden. Oavsett om det är på det sociala, politiska, ekonomiska eller miljömässiga området, representerar Rektor en vändpunkt som har markerat ett före och efter i det sätt på vilket samhället utvecklas. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Rektor, från dess inverkan på människors dagliga liv till dess inflytande på det globala landskapet.
- För andra betydelser, se Rektor (olika betydelser).
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2023-09) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
| Akademiska titlar och anställningsformer | |
| Högre titlar | • Docent |
|---|---|
| Examina på forskarnivå | • Doktorsexamen • Licentiatexamen |
| Examina på avancerad nivå | • Masterexamen • Magisterexamen • Yrkesexamen |
| Examina på grundnivå | • Kandidatexamen • Högskoleexamen • Yrkesexamen |
| Anställningsformer som universitetslärare | • Professor • Gästprofessor • Adjungerad professor • Seniorprofessor • Universitetslektor • Adjungerad universitetslektor • Biträdande universitetslektor • Postdoktor • Universitetsadjunkt • Adjungerad universitetsadjunkt |
| Tidigare anställningsformer | • Forskarassistent • Forskardocent |
| Andra anställningsformer | • Rektor • Prorektor • Dekan • Prodekanus • Prefekt • Proprefekt • Amanuens • Director musices |
| Hederstitlar | • Hedersdoktor • Honorary Fellow • Jubeldoktor • Professors namn |
Rektor (från latinets rector 'styresman') är en titel för den högsta administrativa och pedagogiska ledaren för en förskola, en skola, ett universitet, en högskola eller annan utbildningsinstitution.
Sverige
I Sverige utses rektorer för statliga högskolor och universitet av regeringen. En universitetsrektors ställföreträdare kallas prorektor, men denne utses av lärosätets styrelse för en period som kan skilja sig från rektors.
I Uppsala och Lund kallas universitetsrektorerna sedan stormaktstiden rector magnificus (av latin magnificus, upphöjd) eller rectrix magnifica (femininum), en titel som även används för rektorer vid tyska, nederländska och finländska universitet. På senare tid har dock även yngre svenska universitet kommit att använda den latinska hederstiteln i högtidliga sammanhang. Exempelvis ingår en hälsning till rector magnificus i den ritual som används vid doktorspromotion vid Linköpings universitet. I akademiska högtidliga sammanhang tilltalas innehavaren av ämbetet – ofta i inledningen av högtidstal – magnifice rector!, eljest i ceremoniella sammanhang Ers magnificens.
I den rangordning som existerade fram till 1909 hade rektor magnificus rang mellan överste och överstelöjtnant.
Den officiella engelska översättningen av den i Sverige använda titeln rector magnificus/universitetsrektor är vice-chancellor.
Engelskspråkiga länder
I Skottland finns vid de fem äldsta universiteten ("the ancient universities") i St Andrews, Glasgow, Aberdeen, Edinburgh och Dundee traditionen att studenterna väljer en Rector (skotska)[särskiljning behövs], som fungerar som ordförande i universitetens styrelser, men inte har den verkställande chefsfunktionen, vilken innehas av en person med en titel som principal eller vice-chancellor. Ordet används även i Skottland för chefen för en skola. I anglikanska kyrkan i England och Irland används rector som en kyrkoherdetitel.