I dagens värld har Sekundärkommun blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av samhället. På både ett personligt och professionellt plan har Sekundärkommun haft en betydande inverkan på våra liv. För att bättre förstå detta fenomen och erbjuda en bred och detaljerad vision kommer vi i den här artikeln att utforska olika aspekter relaterade till Sekundärkommun. Från dess ursprung till dess inflytande på nuet, inklusive dess framtida implikationer, kommer vi att fördjupa oss i en uttömmande analys som försöker belysa detta mycket viktiga ämne. Genom att utforska relevanta studier, vittnesmål och data hoppas vi kunna ge en heltäckande och berikande bild av Sekundärkommun som våra läsare kan finna användbar och upplysande.
En sekundärkommun är en kommun som består av samma geografiska område som flera "vanliga" kommuner, primärkommuner. De inrättas normalt för att handha ärenden som är för stora för att de enskilda kommunerna skall kunna ta hand om dem själva, men för små för att det skall vara nödvändigt att staten skall ha ansvar för dem.
Precis som primärkommunerna är sekundärkommunerna inrättade av staten. Om flera kommuner samarbetar på eget initiativ, betecknas de i stället som ett kommunalförbund.
I Sverige används inte benämningen sekundärkommun längre, men regionerna (tidigare benämnda landsting) är sekundärkommuner. I Finland är de moderna landskapen sekundärkommuner, likaså är i Tyskland Landkreise och Stadtkreise, och i Norge Fylkeskommune sekundärkommuner.