I dagens värld har Landskap i Finland fått stor relevans i olika aspekter av det dagliga livet. Både på ett personligt och professionellt plan har närvaron av Landskap i Finland blivit en avgörande faktor som formar våra beslut, åsikter och beteenden. Med teknologins framsteg och globaliseringen har Landskap i Finland lyckats överskrida gränser och kulturella barriärer, och blivit ett ämne av allmänt intresse och en mötesplats för det moderna samhället. Från dess inverkan på ekonomin till dess inflytande på politik och kultur, har Landskap i Finland vävt ett nätverk av kontakter som påverkar alla hörn av planeten. I den här artikeln kommer vi att noggrant utforska den grundläggande roll som Landskap i Finland spelar i våra dagliga liv och hur den har lyckats etablera sig som ett nyckelelement i utvecklingen av dagens samhälle.
Finlands landskap är sedan 2010, då länen avskaffades, den högsta nivån i Finlands administrativa indelning. För varje landskap finns ett landskapsförbund, en samkommun som arbetar med regional utveckling och fungerar som intresseorganisationer för landskapet och landskapets kommuner.
Det finns nio historiska landskap (se artikeln Historiska landskap i Finland), men i samband med 1997 års länsreform infördes en ny kommunalrättslig enhet i form av sekundärkommuner, som benämns landskapsförbund (finska: maakuntaliitto eller maakunnan liitto). Landskapsförbunden fungerar som samkommuner, bevakar sina landskaps och medlemskommuners intressen, arbetar med regional utveckling, handlägger kulturfrågor för sin befolkning och upprätthåller landskapsplaner. Därutöver sköter förbunden mångahanda internationella ärenden och kontakter. Det finns 18 sådana. Därtill finns det självstyrande landskapet Åland. Landskapsförbunden bygger till stor del på uppdelning av de historiska landskapen. Från början fanns det 19 landskapsförbund, men Östra Nyland gick upp i Nyland från 1 januari 2011.