Johan Adolf Hertzman
Idag är Johan Adolf Hertzman fortfarande ett ämne av stor relevans och intresse för en bred publik. Med teknikens framsteg och sociala transformationer har Johan Adolf Hertzman blivit en central fråga som påverkar olika aspekter av vårt dagliga liv. Oavsett om det är på ett personligt, professionellt eller socialt plan, fortsätter Johan Adolf Hertzman att generera ständig debatt och analys. I den här artikeln kommer vi att utforska olika perspektiv och tillvägagångssätt relaterade till Johan Adolf Hertzman, med syftet att erbjuda en heltäckande och berikande vision om detta ämne som fortsätter att fånga uppmärksamheten hos ett brett spektrum av läsare.
| Johan Adolf Hertzman | |
| Född | 23 juni 1765 |
|---|---|
| Död | 3 september 1836 (71 år) |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Översättare, journalist, historiker |
| Utmärkelser | |
| Lundbladska priset (1816) | |
| Redigera Wikidata | |
Johan Adolf Hertzman, född den 23 juni 1765 på Högby prästgård i Häradshammars socken, Östergötlands län, död den 3 september 1836 i Stockholm, var en svensk historisk författare och publicist.
Hertzman blev student i Uppsala 1783 och inskrevs 1788 i Kanslikollegium, där han var protonotarie, då detta ämbetsverk 1801 upplöstes. Samma år utnämndes han till assessor i Kommerskollegium, blev 1810 kommerseråd samt tog 1831 avsked.
Sitt litterära namn vann Hertzman som författare och översättare, särskilt av historiska arbeten. Han vann två gånger Svenska akademiens andra pris: 1800 för Svar på frågan: hvilket är det rätta sättet att skrifva historien och 1824 för Teckning af venetianska republikens stora handelsvälde, mottog 1816 av samma akademi Lundbladska priset samt utgav i en rad häften Försök till en historia om korstågen (1813–1819).
I augusti 1800 började han offentliggöra Handelstidning, varmed han fortfor till 1823, då planen utvidgades och tidningen erhöll namnet Journal för handel, slöjd och konst. Denna upphörde i november 1834, efter vilken tid Hertzman meddelade handelsunderrättelserna i Statstidningen.
Skrifter
- Försök till en historia om första korståget i sammandrag, efter de tillförlitligaste häfdetecknare (Stockholm, 1813)
- Försök till en historia om andra korsståget, i sammandrag, efter de tillförlitligaste häfdetecknare (Stockholm, 1814)
- Försök till en historia om tredje korsståget, i sammandrag, efter de tillförlitligaste häfdetecknare (Stockholm, 1815)
- Försök till en historia om fjerde korsståget, i sammandrag, efter de tillförlitligaste häfdetecknare (Stockholm, 1817)
- Försök till en historia om femte och sjette korsstågen, i sammandrag, efter de tillförlitligaste häfdetecknare (Stockholm, 1819)
- Teckning af venetianska republikens stora handelsvälde, dess upkomst och dess minskning, genom uptäckten af begge Indierne (Stockholm, 1825)
Översättningar
- Friedrich von Schiller: Historia om trettio-åriga kriget (Geschichte des dreissigjährigen Krieges) (Stockholm, 1796-1797)
- Johann Wilhelm von Archenholz: Historia om sjuåriga kriget, som börjades år 1756, och slutades år 1763 (Stockholm, 1796)
- Johann Wilhelm von Archenholtz: Historia om drotning Elisabeth af Ängland (Stockholm, 1796)
- Julius August Remer: Den historiska werldens tilstånd i desz särskilda tidehwarf (Stockholm, 1797-1798)
- Johann Pezzl: Fältmarskalken Laudons lefwernes-beskrifning (Laudons Lebensgeschichte) (Stockholm, 1798)
Källor
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Hertzman, Johan Adolf, 1904–1926.
|