Heinrich Georg Bronn
I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Heinrich Georg Bronn, utforska dess ursprung, dess tillämpningar och dess inverkan på dagens samhälle. Från dess första omnämnanden i historien till dess relevans idag, har Heinrich Georg Bronn väckt intresse och nyfikenhet hos både experter och fans. Genom en detaljerad och uttömmande analys kommer vi att försöka reda ut de mysterier och särdrag som gör Heinrich Georg Bronn till ett så relevant ämne idag. Från dess början till dess möjliga framtida utveckling föreslås den här artikeln som en komplett guide för dem som är intresserade av att komma in i världen av Heinrich Georg Bronn.
| Heinrich Georg Bronn | |
 | |
| Född | 3 mars 1800 Ziegelhausen, Tyskland |
|---|---|
| Död | 5 juli 1862 (62 år) Heidelberg |
| Medborgare i | Storhertigdömet Baden |
| Utbildad vid | Ruprecht-Karls-Universität Heidelberg  |
| Sysselsättning | Botaniker, geolog, zoolog, universitetslärare, paleontolog, biolog |
| Arbetsgivare | Ruprecht-Karls-Universität Heidelberg |
| Utmärkelser | |
| Wollastonmedaljen (1861) | |
| Redigera Wikidata | |
Heinrich Georg Bronn, född 3 mars 1800 i Ziegelhausen vid Heidelberg, död 5 juli 1862 i Heidelberg, var en tysk naturforskare.
Bronn blev 1828 professor i naturvetenskap och teknologi i Heidelberg, dit hans föreläsningar inom kort lockade en mängd utländska åhörare. Han gjorde sina främsta insatser inom paleontologin. Bland annat formulerade och bevisade han den satsen, att man med nästan matematisk noggrannhet kan avgöra en formations ålder efter dess större eller mindre procenthalt av recenta arter. Bronn tilldelades Wollastonmedaljen 1861.
Hans viktigaste verk är System der urweltlichen Konchylien (1824), System der urweltlichen Pflanzenthiere (1830), Lethæa geognostica (1836-38; tredje upplagan 1852-56), Geschichte der Natur (1841-49), Allgemeine Zoologie (1850) och Untersuchungen über die Entwickelungsgesetze der organischen Welt während der Bildungszeit unserer Erdoberfläche (1858; prisbelönt av franska Vetenskapsakademien). I det stora verket "Neue Encyklopädie für Wissenschaften und Künste" bearbetade han den zoologiska delen (1850). Av största vikt är hans Klassen und Ordnungen des Thierreichs, wissenschaftlich dargestellt in Wort und Bild (1859 ff.; fortsatt av Christian Keferstein, Carl Eduard Adolph Gerstäcker, Max Braun med flera). Från 1830 utgav Bronn tillsammans med Karl Cäsar von Leonhard tidskriften "Jahrbuch für Mineralogie, Geologie, Geognosie und Petrefactenkunde".
Källor
Noter
- ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.
- ^ SNAC, Heinrich Georg Bronn, läs online, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Brockhaus Enzyklopädie, Heinrich Georg Bronn.
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014, licens: CC0.
- ^ läs online, www.geolsoc.org.uk , läst: 21 december 2020.
Tryckta källor
- Bronn, Heinrich Georg i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1905)