Graviditetshypertoni
I följande artikel ska vi fördjupa oss i ämnet Graviditetshypertoni, som har genererat stort intresse och debatt på senare tid. Från dess ursprung till dess relevans idag har Graviditetshypertoni varit föremål för studier och analys av olika specialister inom området, som har bidragit med olika perspektiv och förhållningssätt till detta ämne. Genom den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Graviditetshypertoni, från dess praktiska implikationer till dess inverkan på samhället. Dessutom kommer vi att undersöka dess utveckling över tid och analysera de aktuella trenderna kring den. Utan tvekan är Graviditetshypertoni ett fascinerande ämne som förtjänar att behandlas uttömmande och kritiskt, så vi inbjuder dig att gå in i denna spännande värld och upptäcka allt bakom Graviditetshypertoni.
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2017-07) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
| Graviditetshypertoni | |
| Latin: hypertonia gravidarum | |
| Klassifikation och externa resurser | |
|---|---|
| ICD-10 | O13-O14 |
| ICD-9 | 642 |
| DiseasesDB | 5208 |
| Medlineplus | 000898 |
| eMedicine | med/3250 |
Graviditetshypertoni (högt blodtryck under graviditeten) definieras som utvecklingen av "ny" arteriell hypertoni hos en kvinna efter 20 veckors graviditet.
Behandling
Det finns ingen specifik behandling men tillståndet följs noga för att snabbt kunna identifiera havandeskapsförgiftning (preeklampsi) och dess livshotande följdtillstånd graviditetskramp (eklampsi). Behandlingmöjligheterna är begränsade då de flesta blodtrycksmediciner påverkar fostret negativt; metyldopa och labetalol är de två vanligast använd läkemedlen vid allvarlig hypertoni hos gravida.
| |||||||||||||||||||||||||||||||||
