Ägglossning

I dagens värld är Ägglossning ett ämne som genererar stort intresse och diskussion. Med teknologins framsteg och globaliseringen har Ägglossning fått en relevans som aldrig skådats förut, vilket påverkar olika aspekter av samhället och det dagliga livet. Från dess inflytande på politik och ekonomi, till dess effekt på kultur och utbildning, har Ägglossning blivit en central fråga på den offentliga agendan. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika perspektiven och debatterna kring Ägglossning, och analysera dess betydelse och implikationer i den samtida världen.

Fotografi på mänsklig ägglossning.
Schematisk bild över händelseförloppet i en äggstock under menstruationscykeln. 1. menstruation. 2.-3. mognande äggfollikel. 4. ägglossning. 5. corpus luteum. 6. degeneration av corpus luteum.

Ägglossning (latin: ovulatio, ovificatio) är när äggceller lossnar från äggstocken. Efter ägglossningen fångas ägget upp av äggledaren. Det är vid transporten genom äggledaren mot livmodern som befruktning kan ske.

Chansen att bli gravid är som störst den dag kvinnan har ägglossning och dagen innan. Allra högst är den mellan 9 och 12 timmar före ägglossning. 24 timmar efter ägglossning är chansen att bli gravid i det närmaste obefintlig.

Hos människor sker ägglossning runt två veckor före menstruationen. Somliga har då smärtor, vilket kallas ovulationssmärta. Att under fertil ålder sakna ägglossning kallas anovulation, vilket kan vara tillfälligt eller kroniskt, och leder till ofrivillig barnlöshet. Kronisk anovulation kallas också ovarialsvikt, och kan tyda på klimakterium. Efter menopaus slutar kvinnor ha ägglossning eftersom ägganlagen tagit slut.

Se även

Referenser