I dagens värld har Ugnfåglar fångat många människors uppmärksamhet på grund av dess betydelse och inverkan på olika aspekter av livet. Från dess relevans inom utbildningsområdet till dess inflytande på arbetsplatsen har Ugnfåglar väckt intresse hos akademiker, experter och yrkesverksamma från olika discipliner. I den här artikeln kommer vi att i detalj utforska de olika aspekterna av Ugnfåglar, analysera dess utveckling över tid, dess implikationer i dagens samhälle och dess projektion in i framtiden. Dessutom kommer vi att undersöka de möjligheter och utmaningar som Ugnfåglar representerar, såväl som de möjliga implikationer det har på människors dagliga liv. Vi är på väg att ge oss ut på en upptäcktsresa och reflektion kring Ugnfåglar, ett ämne som aldrig slutar att överraska och skapa debatt i det globala samhället.
Ugnfåglar | |
Haciendahornero (F. rufus) | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Fåglar Aves |
Ordning | Tättingar Passeriformes |
Överfamilj | Furnarioidea |
Familj | Ugnfåglar Furnariidae |
Utbredning | |
Synonymer | |
Ugnfåglar |
Ugnfåglar (Furnariidae) är en stor familj av små till medelstora suboscina tättingar som återfinns i Central- och Sydamerika.
Ugnfåglarna är en mångskiftande grupp insektsätare. De har fått sitt namn av de utarbetade bon som några arter inom släktet Furnarius bygger av lera, och som har ett ugnsliknande utseende. Dock bygger merparten av familjens arter sina bon av kvistar eller häckar i håligheter i klippor. Ugnfåglarnas bon är alltid överbyggda och de lägger upp till sex blekt blågröna eller vita ägg. Äggen ruvas i 15–22 dagar och ungarna blir flygga efter ytterligare 13–20 dagar.
De är små till medelstora fåglar, som varierar mellan 9 och 35 centimeter på längden. Medan vissa arter är mycket specialiserade vad gäller habitatval återfinns arter av denna familj nästan i alla typer av neotropiska områden. Två arter återfinns till och med vid klippiga kuster.
Numera behandlas gruppen trädklättrare, tidigare behandlad som den egna familjen Dendrocolaptidae, som del av familjen ugnfåglar på grund av data från analyser baserade på den mitokondriella genen för enzymet cytokrom b och ett flertal olika nDNA-sekvenseringar.
Trädklättrarnas systematik omprövades av Rajkow 1994 baserat på morfologi och av Irestedt et al. 2004 baserat på analyser av mtDNA. Utifrån data av den senare genomgången så bekräftades huvud-utvecklingslinjen inom underfamiljen Furnariinae, samtidigt som vissa nya utvecklingslinjer upptäcktes och släktskapet mellan många släkten var tvungna att omprövas.
Den taxonomiska uppställningen som presenteras här nedan baseras på Derryberry et al 2011 och Clarmunt et al 2013 och har implementerats av de båda internationella taxonomiska auktoriteterna Clements et al och International Ornithological Congress. Studierna har påvisat att konvergent evolution är vanlig i familjen, vilket inneburit att arter och släkten som man tidigare trodde var nära släkt baserat på morfologi står långt ifrån varandra genetiskt och vice versa. Flera släkten har således delats upp i flera, medan andra slagits ihop. Artantalen nedan följer IOC.
Underfamilj: Lövkastare och minerare (Sclerurinae) – urskiljs av vissa som en egen familj, Scleruridae
Underfamilj: Trädklättrare (Dendrocolaptinae) – urkiljs av vissa som en egen familj, Dendrocolaptidae
Underfamilj: Uppnäbbar (Xenopinae)
Underfamilj Egentliga ugnfåglar (Furnariinae)
|