I den här artikeln kommer vi att utforska effekterna av Tidningsformat på olika områden i samhället. Sedan dess uppkomst har Tidningsformat väckt intresse och debatt bland experter och allmänheten. Under åren har Tidningsformat spelat en betydande roll i hur människor förhåller sig till varandra, i teknikens utveckling, i utvecklingen av utbildning och på många andra områden. Genom detaljerad analys kommer vi att noggrant undersöka hur Tidningsformat har påverkat världen vi lever i, och vilka perspektiv det ger oss för framtiden.
Tidningar trycks i olika tidningsformat. Vid tryckningen får man först ut arken i råformat som oftast skärs ned till formatstorleken man önskar.
Fram till 1990-talet fanns en klar formatgräns mellan morgon- och kvällspressen, men idag trycks nära nog samtliga nyhetstidningar i Sverige i tabloidformat. Tidigare använde morgonpressen stora format som var ett resultat av en skattereform i Storbritannien på 1700-talet, där beskattningen ökade linjärt med antalet sidor tidningarna hade. Formatet Berliner är från kejsartidens tyska postväsende, som bestämde formatet för landets tidningar. Halvberliner är lämpat för ovikta brevlådeförsändelser.
Sedan mitten av 1990-talet har många dagstidningar gått ifrån de större formaten fullformat till tabloidformat, tidigare huvudsakligen använt av kvällstidningar som då ofta refererades till som just tabloidpressen.
Den första av de större morgontidningarna att byta format från fullformat till tabloid var Svenska Dagbladet, vilken snart följdes av andra morgontidningar såsom Dagens Nyheter och Göteborgsposten. Tabloidformatets lättlästhet och folks ändrade läsvanor framfördes som argument för omformateringen av morgonpressen.
Jönköpings-Posten gav ut sina sista tidning i fullformat den 6 november 2013 och gick sedan över till tabloidformat. Tidningen var den sista etablerade dagstidningen i Sverige att lämna fullformatet.