I världen av Storkar finns det oändliga aspekter och synpunkter som kan utforskas och diskuteras. Från dess historia till dess inverkan på dagens samhälle är Storkar ett ämne som har fångat många människors uppmärksamhet och intresse genom åren. Oavsett om det handlar om Storkars liv, hans betydelse i ett visst sammanhang eller hans inflytande yrkesmässigt, finns det en mängd olika perspektiv och förhållningssätt som kan anläggas när man närmar sig detta ämne. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Storkar och analysera dess relevans i olika sammanhang, och presentera en djupare förståelse av dess innebörd och inverkan.
Storkar | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Fåglar Aves |
Ordning | Storkfåglar Ciconiiformes |
Familj | Storkar Ciconiidae |
Vetenskapligt namn | |
§ Ciconiidae | |
Auktor | Gray, 1840 |
Släkten och arter | |
Se text |
Storkar (Ciconiidae) är en familj i ordningen storkfåglar. Storkar har lång och kraftig näbb, längre än huvudet och tjockare än hos hägrarna. Benen är mycket långa. Bindhuden mellan framtårna är något större än hos hägrarna. Hithörande arter finns företrädesvis i Eurasien och Afrika. De lever på vattenrika slätter, lever av animalisk föda och bygger sina bon i träd eller på byggnader.
Systematiken för ordningen storkfåglar och även familjen storkar har varit omdiskuterad. Största förändringen gjordes utifrån Sibley och Ahlquists studier av DNA-DNA hybridisering 1990 som indikerade att ordningen borde omfatta en mängd grupper av fåglar som pingviner, lommar, doppingar, stormfåglar, vadarfåglar, pelikaner, skarvar, rovfåglar och nya världens gamar. Denna radikala förändring accepterades dock inte i större utsträckning och senare genetiska studier har visat att denna sammanslagning inte skildrar de olika gruppernas inbördes släktskap.
Denna lista följer Clements et al. 2022 med kommentarer om avvikelser:
|
|