Stadsfullmäktige
I dagens artikel kommer vi att prata om Stadsfullmäktige, ett ämne som har blivit allt mer aktuellt de senaste åren. Stadsfullmäktige har blivit en intressant plats för många människor, vare sig det beror på dess påverkan på samhället, dess historiska relevans eller dess påverkan på populärkulturen. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Stadsfullmäktige, från dess ursprung och utveckling, till dess nuvarande och framtida projektion. Vi kommer att upptäcka dess betydelse i människors liv och hur det har satt standarder inom olika områden. Utan tvekan är Stadsfullmäktige ett ämne som väcker stort intresse och som vi kan lära oss mycket av.
.jpg)
Stadsfullmäktige var från 1863 till och med 1970 det högsta beslutande valda organet i en stad i Sverige och ersatte allmän rådstuga. Vid kommunreformen 1971 ersattes stadsfullmäktige i likhet med motsvarande organ i tidigare landskommuner och köpingar, kommunalfullmäktige, av kommunfullmäktige.
Stadsfullmäktige infördes med det att 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft, men inrättandet var då frivilligt för alla städer med under 3 000 innevånare. I flera städer var därför även fortsatt allmän rådstuga det högsta beslutande organet. Under slutet av 1800-talet infördes dock stadsfullmäktige i de flesta städer och 1917 hade nästan alla städer infört stadsfullmäktige. År 1955 blev stadsfullmäktige obligatoriskt.
Förhållanden i Finland
I Finland finns en passus i 2015 års kommunallag (§ 4 andra stycket) med följande lydelse: ”Kommunen kan använda benämningen stad när den anser sig uppfylla de krav som ställs på ett stadssamhälle.” Därav följer att benämningen stadsfullmäktige fortfarande används i Finland. Lagtexten (§ 14) anger dock endast formen "fullmäktige".
Källor
- ^ Stadsfullmäktige i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1917)
- ^ Nationalencyklopedin DVD-ROM (uppslagsord Stadsfullmäktige)
- ^ Kommunallag (410/2015). Finlex.
- ^ Stadsfullmäktige i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0