Spiroketer
Nuförtiden har Spiroketer blivit ett ämne av stort intresse för många människor runt om i världen. Dess relevans har sträckt sig till olika områden, från vetenskap och teknik till kultur och underhållning. Spiroketer har fångat uppmärksamheten hos både experter och entusiaster, och genererat passionerade debatter och ett konstant flöde av information och nyheter. I den här artikeln kommer vi att titta närmare på Spiroketer och utforska dess inverkan på dagens samhälle. Från dess ursprung till dess inflytande på nuet, genom dess möjliga framtida projektioner, kommer vi att fördjupa oss i en djupgående studie som kommer att hjälpa oss att bättre förstå detta fenomen som är så närvarande i våra dagar.
| Spiroketer | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Bakterier Bacteria |
| Stam | Spiroketer Spirochaetes |
| Vetenskapligt namn | |
| § Spirochaetes | |
| Auktor | Cavalier-Smith, 2002 |
Spiroketer (Spirochaetes) är en av de olika bakteriestammarna.
Spiroketbakterien kan vara både spiralformad och skruvad och dess form beror på cellväggen och cytoskelettet. Bakterien hämtar in näringsämnen genom cellväggen.
Spiroketer utgör en distinkt genetiskt och morfologiskt avskild bakteriegrupp. De är mer eller mindre spiralformigt eller vågformigt böjda och rör sig med korkskruvsliknande rörelse som åstadkoms med ett axialt filament. Vid mikroskopidiagnostik används framför allt mörkfälts- eller immunofluorescensmikroskopi då bakterierna ger dålig kontrast vid gramfärgning. Flertalet arter är svåra eller hittills omöjliga att odla med sedvanliga laboratoriemetoder. Medicinskt intressanta är de tre släktena Borrelia, Leptospira och Treponema där syfilisspiroketen T. pallidum, syfilisbakterien, är den allmänt mest bekanta. Övriga släkten förekommer i vatten eller fuktig miljö och betraktas som icke sjukdomsframkallande.
De sjukdomsframkallande arterna är känsliga för många antibiotika och behandlas ofta med penicillin- eller tetracyklinpreparat. Vid behandlingen, särskilt om den sker tidigt i sjukdomsfasen inträffar ofta, speciellt vid återfallsfeber, inom ett par timmar efter att behandlingen påbörjats en Jarisch-Herxheimerreaktion med frysningar, accentuering av hudutslag som orsakats av infektionen, blodtrycksfall och i svåra fall chock, som kan kräva intensivvård.
Se även
Referenser
- ^ Anonym (1995). Bra Böckers stora Läkarlexikon, band 9. Höganäs: Bokförlaget Bra Böcker AB. sid. 119-20. ISBN 91-7133-153-0
- ^ Török, M. Estée; Cooke, Fiona J.; Moran, Ed (2010) (på engelska). Oxford Handbook of Infectious Diseases and Microbiology. Oxford, England: Oxford University Press. sid. 390. ISBN 978-0-19-856925-1
|