Skopa
I den här artikeln ska vi analysera och fördjupa oss i ämnet Skopa. Genom åren har Skopa varit föremål för studier och intresse för många människor inom olika områden. Från psykologi till astronomi, genom historia, litteratur och sociologi har Skopa varit ett återkommande och relevant ämne. I den här artikeln vill vi utforska olika aspekter av Skopa, från dess ursprung till dess inflytande på dagens samhälle. Vi kommer att analysera dess inverkan på kultur, vetenskap, konst och vardagsliv och försöka djupt och fullständigt förstå dess betydelse i dagens värld.
En skopa är ett kärl, ett redskap, vanligtvis med skaft som handtag, att ösa med.
Används ofta för vatten och kallas då vattenskopa.
Snöskopa används på traktor eller lastmaskin.
Grävskopa, i vardagligt tal kallad skopa, används vanligtvis på grävmaskin.
Gripskopa, en skopa som med två, eller flera käftar kniper om lasten och därmed kan lyfta den. Förr var lindrivna gripskopor vanligast men idag är de oftast hydrauliska.
Planeringsskopa är en bred skopa avsedd att planera ut schaktmassor, sand eller jord med.
Gallerskopa är en speciell typ av skopa för grävmaskiner som sorterar shaktmassorna efter fraktionsstorlek. Konstruktionsmässigt är det i princip en helt vanlig planeringsskopa där den solida botten har bytts ut mot ett grovmaskigt galler. Till många gallerskopor finns ett löst galler som man kan montera för få ett finmaskigare galler.
Grävskoveljul med skopor förekommer på skovelhjulsgrävmaskiner.
Andra typer av skopor förekommer på paternosterverk och släpgrävmaskiner.
En skopa till mat kallas ofta soppslev eller såsslev. Militärt finns portionsskopa som rymmer precis så mycket som avses för en normalportion.
En mycket liten skopa används av en sommelier vid vinprovning.
Ordet "skopa" är belagt i svenska språket sedan yngre fornsvensk tid.
Referenser
- ^ ”skopa - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/skopa-(2). Läst 19 mars 2020. [inloggning kan krävas]