Rutherfordium

I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Rutherfordium och utforska dess många aspekter och aspekter som gör den så relevant idag. Från dess ursprung till dess inverkan på det moderna samhället har Rutherfordium varit föremål för intresse och debatt genom historien. Genom en djupgående och detaljerad analys kommer vi att undersöka dess inflytande inom olika områden, såväl som dess implikationer på individuell och kollektiv nivå. Vi kommer att lära oss experternas åsikter i ämnet och synpunkterna från dem som upplever närvaron av Rutherfordium nära i sitt dagliga liv. Vilken hemlighet döljer sig bakom Rutherfordium? Vad är dess relevans i det aktuella sammanhanget? Dessa och andra frågor kommer att behandlas i denna artikel, som syftar till att ge ett övergripande perspektiv på en fråga av stor betydelse i det nutida samhället.

Rutherfordium
Nummer
104
Tecken
Rf
Grupp
4
Period
7
Block
d
Hf

Rf
LawrenciumRutherfordiumDubnium
5f14 6d2 7s2
104Rf

Generella egenskaper
Relativ atommassa u
Fysikaliska egenskaper
AggregationstillståndFast (förutsagt)
Atomära egenskaper
Jonisationspotential(Lista)
Elektronkonfiguration
Elektronkonfiguration 5f14 6d2 7s2
e per skal2, 8, 18, 32, 32, 10, 2
Kemiska egenskaper
Diverse
Identifikation
Historia
Stabilaste isotoper
Säkerhetsinformation
Övriga faror
SI-enheter och STP används om inget annat anges.

Rutherfordium är ett syntetiskt radioaktivt grundämne som tillhör transuranerna. Den mest stabila isotopen har en halveringstid på cirka 1,3 timmar.

Rutherfordium är uppkallat efter den nyzeeländsk-brittiske fysikern Ernest Rutherford. Sovjetunionen föreslog att ämnet skulle kallas för "Kurtjatovium" för att hedra fysikern Igor Kurtjatov.

Grundämnet framställdes första gången i Sovjetunionen 1964 genom att plutonium 242 bestrålades med neonkärnor.

Källor

  1. ^ ”Rutherfordium – Element information, properties and uses”. www.rsc.org. Royal Society of Chemistry. https://www.rsc.org/periodic-table/element/104/Rutherfordium. Läst 29 juli 2022. 
  2. ^ Fricke, Burkhard (1975). ”Superheavy elements: a prediction of their chemical and physical properties”. Recent Impact of Physics on Inorganic Chemistry 21: sid. 89–144. doi:10.1007/BFb0116498. http://www.researchgate.net/publication/225672062_Superheavy_elements_a_prediction_of_their_chemical_and_physical_properties. Läst 4 oktober 2013. 
  3. ^ Hoffman, Darleane C.; Lee, Diana M.; Pershina, Valeria (2006). ”Transactinides and the future elements”. i Morss; Edelstein, Norman M.; Fuger, Jean. The Chemistry of the Actinide and Transactinide Elements (3rd). Dordrecht, The Netherlands: Springer Science+Business Media. ISBN 1-4020-3555-1 
  4. ^ Bra Böckers lexikon, 1977