I dagens värld är Robert Whittaker ett ämne som har fått stor relevans och har fångat uppmärksamheten hos människor i alla åldrar och bakgrunder. Oavsett om det beror på dess påverkan på samhället, dess betydelse för personlig utveckling eller dess implikationer på den globala ekonomin, har Robert Whittaker stått i centrum för många diskussioner och debatter. Ansett som en av grundpelarna idag, har Robert Whittaker väckt ett aldrig tidigare skådat intresse och har genererat ett stort antal motstridiga åsikter. I den här artikeln kommer vi att utforska på djupet och i detalj de olika aspekterna relaterade till Robert Whittaker och dess inflytande på olika områden i det dagliga livet.
| Robert Harding Whittaker | |
| Född | 27 december 1920 Wichita, Kansas, USA |
|---|---|
| Död | 20 oktober 1980 (ålder 59) Ithaca, New York, USA |
| Medborgarskap | Amerikanskt |
| Forskningsområde | ekologi |
| Institutioner | Cornell University |
| Alma mater | University of Illinois |
| Känd för | Gradientteorin Femrikesindelningen |
Robert Harding Whittaker, född 27 december 1920 i Wichita, Kansas, död 20 oktober 1980 i Ithaca, New York var en amerikansk växtekolog som var aktiv under 1950- till 1970-talen.
Han tog en BA vid Washburn Municipal College (numera Washburn University) i Topeka, Kansas och sedan, efter avslutad militärtjänst (som meteorolog vid flygvapnet), doktorsexamen vid University of Illinois.
Han hade lärar- och forskningstjänster vid Hanford National Laboratories (där han var pionjär med användandet av radioaktiva isotoper i studier av ekosystem), Washington State College i Pullman, Brooklyn College vid City University of New York, University of California, Irvine, och till sist, från 1968 till sin död, Cornell University.
Whittaker var en ledande förespråkare för och utvecklare av gradientanalys för att lösa problem inom växtsamhällesekologi. Han gav starka empiriska belägg mot vissa av Frederic Clements idéer om vegetationsutveckling. Whittaker var huvudsakligen aktiv inom växtsamhällesanalys, succession och produktivitet.
Han var först med att, 1969, föreslå en taxonomisk indelning av allt levande i fem riken: Animalia, Plantae, Fungi, Protista, och Monera. Han föreslog också "Whittakers biomklassificering" som kategoriserar biom utifrån två abiotiska faktorer: temperatur och nederbörd.
Whittaker valdes in i National Academy of Science 1974 och tilldelades 1980 Eminent Ecologist Award av Ecological Society of America. Utöver sina akademiska publikationer – ofta i prestigefyllda tidskrifter som exempelvis Journal of Ecology (åtta artiklar) och Science (sex artiklar) – skrev han boken Communities and Ecosystems 1970.
|