Idag är ämnet Riksdagsvalet i Finland 2011 av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av samhället. Från dess påverkan på ekonomin till dess påverkan på människors dagliga liv har Riksdagsvalet i Finland 2011 skapat debatt och reflektion inom olika områden. När vi går in på 2000-talet kan vi inte bortse från vikten av Riksdagsvalet i Finland 2011 och dess komplexa förhållande till andra aspekter av det moderna livet. I den här artikeln kommer vi att utforska olika perspektiv och tillvägagångssätt på Riksdagsvalet i Finland 2011, analysera dess innebörd, implikationer och möjliga utmaningar. Genom detaljerad analys hoppas vi upptäcka nya idéer och perspektiv som hjälper oss att bättre förstå vilken roll Riksdagsvalet i Finland 2011 spelar i vår värld idag.
Efter det föregående valet hade vallagen ändrats så, att riksdagsval nu hölls på den tredje söndagen i april månad; tidigare hade det skett på den tredje söndagen i mars månad.
I valet deltog 17 registrerade partier, 3 gemensamma listor och 12 valmansföreningar. Sammanlagt 2 315 kandidater ställde upp i valet.Förändring 2011, Piratpartiet och Frihetspartiet ställde upp i valet för första gången. Liberalerna ställde upp kandidater på Piratpartiets lista.
Samlingspartiet blev största parti med 20,4 procent av rösterna och 44 riksdagsmandat. Sannfinländarna blev det parti som ökade mest och fick 19 procent av rösterna och 39 mandat; i valet 2007 erhöll de fem mandat i riksdagen. Valdeltagandet steg till 70,4 procent, jämfört med föregående val där 67,9 procent av de röstberättigade deltog.
En av de stora valfrågorna i den finska valrörelsen var frågan om europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten (EFSF), den mekanism som inrättades för att garantera euroområdets finansiella stabilitet efter skuldkrisen 2010–2011. I april 2011 ansökte Portugal som tredje medlemsstat om finansiell hjälp genom EFSF. I Finland blev denna fråga kontroversiell, eftersom Finland bidrar med kapital till EFSF. Centern och Samlingspartiet försvarade att Finland ska vara med och hjälpa Portugal, medan övriga partier i olika grad motsatte sig det, med Sannfinländarna som främsta kritiker. Valets utgång har dessutom extra stor betydelse för EFSF, eftersom Finland är det enda eurolandet där beviljande av EFSF-lån måste godkännas av parlamentet, och inte regeringen.
En annan av de främsta valfrågorna inför valet 2011 var frågan om svenska språkets ställning i Finland. Svenskan utgör vid sidan om finskan ett av de två nationalspråken i Finland. I tvåspråkiga kommuner måste det offentliga tillhandahålla både svenska och finska i sin kontakt med medborgarna. Såväl svenska som finska är obligatoriska skolämnen i hela Finland. Svenskans ställning i Finland har kritiserats starkt av Sannfinländarna, som vill göra svenskan till ett frivilligt val i skolan. Dess motpol är Svenska folkpartiet i Finland, som har sitt största stöd hos den svenskspråkiga minoriteten i landet.