Riksdagen 1600
I dagens värld spelar Riksdagen 1600 en grundläggande roll i vårt samhälle. Med tiden har Riksdagen 1600 blivit ett viktigt inslag i våra liv, vilket i hög grad påverkar vårt dagliga liv. Oavsett om det är på ett personligt, professionellt eller socialt plan har Riksdagen 1600 lyckats påverka hur vi tänker, agerar och förhåller oss till omvärlden. I den här artikeln kommer vi att utforska betydelsen av Riksdagen 1600 och dess relevans i olika aspekter av vårt dagliga liv. Från dess påverkan på hälsan till dess påverkan på den globala ekonomin, Riksdagen 1600 är ett ämne som vi inte kan ignorera.
 Riksdagen 1600 | |||
| Ståndsriksdag | |||
| Linköping | |||
| Riksdagens varaktighet | |||
|---|---|---|---|
| 24 februari 1600–19 mars 1600 (24 dagar) | |||
| |||
| Redigera Wikidata | |||
Riksdagen 1600 hölls i Linköping.
Enligt beslut på riksdagen 1599 i Stockholm kallades till riksdag i Linköping i början av mars 1600. Här skulle domarna falla mot rådsherrarna Gustav Banér, Sten Banér, Hogenskild Bielke, Claes Bielke, Ture Bielke, Bengt Falk, Krister Klasson Horn, Axel Jönsson Kurck, Axel Stensson (Leijonhufvud), Jöran Knutsson Posse, Erik Larsson Sparre, Karl Stenbock och Arvid Eriksson Stålarm. I Linköping tillsattes en domstol bestående av 153 personer, varav 38 adelsmän, 24 krigsbefäl till häst, 20 krigsbefälet till fots, 24 borgare, 23 fogdar och 24 bönder. Domstolens första sittning ägde rum den 3 mars.
Resultatet blev att fem av de anklagade avrättades i Linköpings blodbad den 20 mars.
Referenser
- Starbäck, Carl Georg; Bäckström, Per Olof (1885). Berättelser ur svenska historien. Bd 3, Gustaf Wasa och hans söner. Stockholm: Beijer. sid. 570–576.
