Revisionism (marxism)-frågan är en grundläggande aspekt i många människors liv. Dess effekter sträcker sig till olika områden, från hälsa till ekonomi, inklusive samhälle och kultur. Revisionism (marxism) har varit föremål för studier och intresse genom historien, och dess relevans fortsätter idag. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Revisionism (marxism), analysera dess betydelse och fördjupa oss i dess implikationer i olika sammanhang. Dessutom kommer vi att undersöka olika perspektiv och tillvägagångssätt som hjälper oss att bättre förstå inflytandet av Revisionism (marxism) på våra liv.
Revisionism är ursprungligen i socialistisk och marxistisk retorik en beskrivning av en omförhandling/omarbetning/förändring av marxistisk doktrin. Ordet revisionist har använts för att beskriva politiker såsom Eduard Bernstein och Karl Kautsky, som ville förändra Karl Marx' lära. I huvudsak handlade deras förändringar i marxistisk teori om att revolutionen inte var nödvändig för att uppnå socialismen, utan lösningen var reformer inom det bestående samhället.
Bernstein förordade praktisk politik i samarbete med borgerliga partier i stället för revolution. Hans teorier har följts av 1900-talet socialdemokratiska partier. Numera är revisionism ett förklenande uttryck för försök att anpassa den marxistiska ideologin till olika förhållanden samt benämning på varje kommunistisk högeravvikelse.
Beskrivningen modern revisionism har senare även använts på ledande sovjetiska politiker som, efter Stalins död, framlade tesen om fredligt samförstånd istället för klasskamp.
Motsatsen till revisionism är antirevisionism.