I dagens värld spelar Raplamaa en avgörande roll i vårt samhälle. Från dess påverkan på ekonomin till dess påverkan på populärkulturen har Raplamaa varit föremål för ständig debatt och analys. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Raplamaa och dess relevans i våra dagliga liv. Från dess ursprung till dess nuvarande utveckling kommer vi att undersöka hur Raplamaa har format den värld vi känner. Dessutom kommer vi att överväga dess framtida konsekvenser och hur det skulle kunna fortsätta att förändra vårt samhälle i årtionden framöver.
Raplamaa | |||
Landskap | |||
|
|||
Land | Estland | ||
---|---|---|---|
Residensstad | Rapla | ||
Area | 2 980 km² | ||
Folkmängd | 34 085 (2017-01-01) | ||
Befolkningstäthet | 11 invånare/km² | ||
Geonames | 589115 | ||
| |||
Webbplats: www.raplamv.ee | |||
Raplamaa (även Rapla maakond) är ett landskap i Estland med en yta på 2 980 km² och 34 085 invånare (2017). Residensstad är Rapla (äldre svenska och tyska Rappel). Bland områdets naturresurser märks kalksten, dolomit, torv och lera.
Raplamaa ligger i västra Estland, i dess inland och 30 km söder om huvudstaden Tallinn. Det angränsar i väster till Läänemaa, i norr till Harjumaa, i öster till Järvamaa och i söder till Pärnumaa.
2017 minskades landskapet då området motsvarande den tidigare kommunen Käru tillfördes landskapet Järvamaa som en följd av en kommunsammanslagning.
Landskapet är sedan 2017 indelat i fyra kommuner.
Landskapet har tidigare varit indelat i 14 kommuner, varav en stadskommun och tre köpingskommuner.
Efter gränsjusteringar som följd av kommunreformen 2017 finns det i landskapet Raplamaa en stad, tre köpingar, 13 småköpingar samt 259 byar.
|