I dagens värld har Putinism blivit ett ämne med stor relevans och debatt. Med teknikens framsteg och tillgång till information har Putinism blivit ett allt mer aktuellt ämne i våra liv. Vikten av att förstå och analysera Putinism ligger i dess påverkan på olika aspekter av samhället, från politik och ekonomi, till kultur och hälsa. I den här artikeln kommer vi att utforska olika perspektiv och tillvägagångssätt på Putinism, i syfte att fullt ut förstå dess inflytande på vårt dagliga liv.
Putinism är ett begrepp för den samling ryska politiska dogmer förknippade med den politik Vladimir Putin har fört i Ryssland under sin tid som president (1999-2008) och (2012-). Begreppet har nära förbundits med det år 2001 grundade partiet Enade Ryssland. Begreppet myntades av Andrej Piontkovskij i en artikel den 11 januari 2000 där han beskrev Putinism som "the highest and final stage of bandit capitalism in Russia".
Politiken har främst förknippats med ett antal huvudpunkter:
År 2007 kallade den amerikanska ekonomen Richard W. Rahn putinism för "en rysk nationalistisk auktoritär styrelseform som låtsas vara en demokratisk marknadsekonomi" och som hämtar sin härkomst mer från fascism än från kommunism. I en artikel i Svenska Dagbladet år 2014 uttalande professor Magnus Ljunggren att putinismen ligger i linje med Aleksandr Dugins och Aleksandr Prochanovs nyfascistiska tankar. I en debattartikel i Dalademokraten år 2014 beskrev rysslandskännaren Vilhelm Konnander putinism som fascism och Ryssland som reaktionärt.
Enligt den indisk-amerikanska författaren Fareed Zakaria har ett flertal politiker i världen anammat centrala delar av putinismen. Till dessa hör:
Centerpartiets partiledare Annie Lööf har beskrivit Jimmie Åkesson och Sverigedemokraterna som ”putinister”.
Till europeiska politiska rörelser som har uttryck stöd för Putins politik hör det belgiska partiet Vlaams Belang och det ungerska partiet Jobbik.
|