Praxeologi
I dagens värld har Praxeologi blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av människor. Oavsett om vi pratar om kostens betydelse för hälsan, kampen för mänskliga rättigheter, tekniska framsteg eller att fira ett speciellt datum, täcker Praxeologi oändliga möjligheter. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Praxeologi, från dess ursprung till dess inverkan på dagens samhälle. Vi kommer att analysera hur Praxeologi har utvecklats över tid, såväl som de utmaningar och möjligheter det för närvarande ger. Följ med oss på denna fascinerande resa genom Praxeologi och upptäck allt detta tema har att erbjuda!
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2022-09) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Praxeologi är vetenskapen om mänskliga handlingar, där att handla betyder att använda knappa medel för att uppnå specifika mål, eller, "purposeful behaviour". Termen myntades och definierades 1890 av Alfred Espinas i Revue Philosophique, men förknippas oftast med nationalekonomen Ludwig von Mises och dennes efterföljare inom den österrikiska skolan. Dessa ekonomer menar att hela nationalekonomin kan härledas ur studiet av individens handlingar. Till exempel anser de att marginalnyttan och tidspreferens kan förklaras och bevisas med absolut säkerhet utifrån praxeologin.
- "Mänsklig handling är meningsfullt beteende." - Ludwig von Mises, Human Action: A Treatise on Economics (1949)
von Mises försökte finna grunden för ekonomin. Likt andra nationalekonomer av den österrikiska skolan avfärdade han empiriska observationer för att fastställa ekonomiska samband, då människor är alltför komplexa. Han menade att observationer av mänskliga handlingar, och extrapolering av historisk data alltid kommer lida av förbisedda faktorer på ett sätt som inte naturvetenskaperna gör.
Genom praxeologin härledde von Mises idén att varje medveten handling är menad att förbättra en persons grad av tillfredsställelse. Han påpekade att praxeologi inte berör individuella definitioner av tillfredsställelse, bara att det är tillfredsställelse handlande människor söker och uppnår genom att eliminera irritationer, eller, "uneasiness".
Se även
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
