Numera har Nornor blivit ett alltmer återkommande samtalsämne i samhället. Med teknologins framsteg och globaliseringen har Nornor fått en ledande roll i våra liv, vilket har påverkat olika aspekter avsevärt. Från ekonomi till kultur har Nornor satt en outplånlig prägel på den samtida världen. Av denna anledning är det viktigt att analysera och reflektera över Nornor, förstå dess implikationer och konsekvenser i vår nuvarande verklighet. I den här artikeln kommer vi att undersöka på djupet effekten av Nornor och dess relevans i det moderna samhället.
Residens | Urdarbrunnen | |
---|---|---|
Gudom inom | nordisk mytologi | |
Har del(ar) | Verdandi, Skuld, Urd |
Nornorna (fornnordiska norn pl. nornar) är ödesgudinnor i nordisk mytologi. På modern isländska betyder nornor "häxor".
Tre namngivna nornor förekommer: Urd, Verdandi och Skuld (Urðr, Verðandi ok Skuld).
Nornorna sades leva i ett hus vid Yggdrasils rötter intill Urdarbrunnen. Där tog de vatten ur brunnen och sand från marken omkring den jättelika asken och öste över trädet så att dess grenar inte torkade eller ruttnade. Enligt Snorre finns flera nornor, som är av både gudar, alver och dvärgars släkte. De av gudarnas släkte är enligt honom de som bestämmer över människors liv. I modern konst och litteratur framställs de ofta som spinnande ödets trådar (likt Moirerna), men denna beskrivning av dem är nästan helt frånvarande i de medeltida källorna med undantag från Första kvädet om Helge Hundingsbane. I Valans spådom står det istället att nornorna ristar runor, inte mycket mer.
Av beskrivning av nornorna framgår att nordborna var fatalister och liksom hos grekerna omfattade ödets nycker även gudarna. De visade sig när en människa skulle dö och man talade om "den grymma nornan". Att förbinda nornorna med ett tidsflöde är förmodligen ett senare kristet påfund som egentligen härstammar från deras romerska motsvarigheter parcerna.
Snorre Sturlasson förklarar i sin Edda att det förutom de tre namngivna även finns ett otal mindre nornor som följer varje människa ifrån födelsen till döden och formar hennes öde (besläktade med begrepp som fylgja, hamingja och vård). Enligt somliga uttolkare ska Urd i (den samgermanska) begynnelsen ha varit ensam ödesgudinna; hon förekommer i flera skaldedikter.
Nornorna motsvaras i grekisk mytologi av moirerna och i romersk mytologi av parcerna.
|