Michael Spence
I dagens artikel ska vi fördjupa oss i den fascinerande världen av Michael Spence. Under många år har Michael Spence varit ett ämne för studier och debatt bland experter från olika områden. Från dess inverkan på samhället till dess relevans i historien har Michael Spence hållit forskare, forskare och nyfikna fängslade. Under hela den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna som gör Michael Spence till ett ämne som är värt att uppmärksammas och reflekteras. Från dess ursprung till dess utveckling idag kommer vi att fördjupa oss i en upptäckts- och läranderesa som gör att vi bättre kan förstå vikten av Michael Spence i vår moderna värld. Följ med oss på denna spännande resa!
| Michael Spence | |
 Michael Spence, 2008. | |
| Född | 7 november 1943 (80 år) Montclair, USA |
|---|---|
| Medborgare i | USA |
| Utbildad vid | Magdalen College University of Toronto Princeton University, filosofie kandidat, Oxfords universitet, Harvard University, filosofie doktor, University of Toronto Schools  |
| Sysselsättning | Nationalekonom, forskare, universitetslärare, professor |
| Arbetsgivare | Harvard University New York University Stanforduniversitetet |
| Utmärkelser | |
| Rhodesstipendium (1966) Fellow of the Econometric Society (1976) John Bates Clark-medaljen (1981) Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne (2001) Hedersdoktor vid Laval Universitet (2002) Fellow of the American Academy of Arts and Sciences Harvard Centennialmedaljen Guggenheimstipendiet | |
| Webbplats | länk |
| Redigera Wikidata | |
Michael Spence, född 7 november 1943 i Montclair, Essex County, New Jersey, USA, är en kanadensisk-amerikansk nationalekonom som tillsammans med George Akerlof och Joseph Stiglitz tilldelades Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2001 "för analyser av marknader med asymmetrisk information".
Biografi
Spence fick sin gymnasieutbildning vid University of Toronto Schools vid University of Toronto. Han kom senare tillbaka till Rotman School of Management vid University of Toronto för att arbeta som medlem i Rotman Dean's Advisory Board.
Spence studerade sedan vid Princeton University och tog en kandidatexamen i filosofi 1966, och avslutade en senioravhandling med titeln "Freedom and Determinism". Han fortsatte studierna vid Magdalen College, University of Oxford som Rhodes Scholar, och tog en kandidatexamen i matematik 1968. Därefter började han forskarutbildning i nationalekonomi vid Harvard University med stöd av en Danforth Graduate Fellowship hösten 1968. Han disputerade i nationalekonomi 1972 och avslutade en avhandling med titeln "Market signalling" under handledning av Kenneth Arrow och Thomas Schelling. Han tilldelades David A. Wells-priset för enastående doktorsavhandling 1972.
Spence är William R. Berkley professor i ekonomi och affärer vid Stern School of Business vid New York University samt Philip H. Knight Professor of Management, Emeritus, och Dean, Emeritus, vid Stanford Graduate School of Business.
Spence är ordförande för kommissionen Commission on Growth and Development och en framstående gästforskare vid Council on Foreign Relations.
Han är vidare senior fellow vid Stanford Universitys Hoover Institution och Philip H. Knight Professor Emeritus of Management vid Graduate School of Business. Spence är också Commissioner for the Global Commission on Internet Governance. Dessutom är Spence medlem av Berggruen Institute's 21st Century Council.
Vetenskapligt arbete
Spence är känd för sin arbetsmarknadssignaleringsmodell, som inspirerat forskning om denna gren av kontraktsteorin. I denna modell signalerar anställda sina respektive färdigheter till arbetsgivarna genom att förvärva en viss utbildningsnivå, vilket är kostsamt för dem. Arbetsgivarna kommer att betala högre löner till mer utbildade arbetstagare, eftersom de vet att andelen anställda med hög förmåga är högre bland de utbildade, eftersom det är billigare för dem att förvärva utbildning än för anställda med låg förmåga. För att modellen ska fungera är det inte ens nödvändigt att utbildningen har något egenvärde om den kan förmedla information om avsändaren (arbetstagaren) till mottagaren (arbetsgivaren) och om signalen är kostsam.
Spence är författare till tre böcker och 50 artiklar, och har också varit en konsekvent bidragsgivare till Project Syndicate, ett internationellt tidningssyndikat, sedan 2008. Bland hans övertygelser finns att högfrekvent börshandel bör förbjudas.
Utmärkelser och hedersbetygelser
Spence är hedersdoktor vid Magdalen College, Oxford, där han studerade som en Rhodes scholar. Han fick Nobels minnespris i ekonomisk vetenskap 2001 och John Bates Clark-medaljen från American Economics Association 1981. Han valdes till fellow i Econometric Society 1976 och ledamot av American Academy of Arts and Sciences 1983.
Bibliografi i urval
- Spence, Michael (1973). ”Job Market Signaling”. Quarterly Journal of Economics 87 (3): sid. 355–374. doi:.
- Market Signaling: Informational Transfer in Hiring and Related Screening Processes. Cambridge, MA: Harvard University Press. 1974. ISBN 978-0674549906. https://archive.org/details/marketsignalingi0000spen.
- The Next Convergence: The Future of Economic Growth in a Multispeed World. New York: Farrar, Straus and Giroux. May 2011. ISBN 9781429968713. https://archive.org/details/nextconvergencef0000spen.
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Michael Spence, 6 september 2021.
Noter
- ^ SNAC, Michael Spence, läs online, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Michael Spence Dynamics of Enformation Flows, läs online, läst: 13 oktober 2018.
- ^ Brockhaus Enzyklopädie, Andrew Michael Spence.
- ^ Stanford's Spence wins Nobel for economics (på engelska), Stanford News, 10 oktober 2001, läs online.
- ^ A. Michael Spence, Encyclopædia Britannica (på engelska), läs online.
- ^ Stiglitz: Recession 'nowhere near' an end (på engelska), Examiner.com, läs online.
- ^ Financial stability requires understanding and regulating risk (på engelska), The Daily Telegraph, 13 oktober 2008, läs online.
- ^ Rhodes Scholar Database, läst: 26 april 2024.
- ^ Källangivelsen på Wikidata använder egenskaper (properties) som inte känns igen av Modul:Cite
- ^ läs online, www.achievement.org .
- ^ läs online, www.gsb.stanford.edu .
- ^ läs online, www.gsb.stanford.edu .
- ^ läs online, www.gsb.stanford.edu .
- ^ läs online, www.econometricsociety.org , läst: 6 april 2023.
- ^ The Sveriges Riksbank Prize in Economic Sciences in Memory of Alfred Nobel 2001, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 4 februari 2021.
- ^ läs online, www.ulaval.ca .
- ^ Guggenheim Fellows-databasen, a-michael-spence.
- ^ ”Rotman School of Management”. Rotman School of Management. 2021-03-07. http://webcache.googleusercontent.com/search?q=cache:YTbriIXb0WsJ:www-2.rotman.utoronto.ca/rogermartin/board.htm+&cd=1&hl=en&ct=clnk&gl=ca.
- ^ Spence, Andrew Michael (1966). Freedom and Determinism. http://dataspace.princeton.edu/jspui/handle/88435/dsp01w0892b98d.
- ^ ”Professor A. Michael Spence | Magdalen College Oxford”. www.magd.ox.ac.uk. https://www.magd.ox.ac.uk/discover-magdalen/history-of-college/famous-alumni/professor-a-michael-spence/.
- ^ Economics, -William R. Berkley Professor in; Business. ”NYU Stern - A. Spence - William R. Berkley Professor in Economics & Business” (på engelska). www.stern.nyu.edu. https://www.stern.nyu.edu/faculty/bio/a-michael-spence. Arkiverad 29 oktober 2021 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 29 oktober 2021. https://web.archive.org/web/20211029000301/https://www.stern.nyu.edu/faculty/bio/a-michael-spence. Läst 24 oktober 2021.
- ^ ”A. Michael Spence” (på engelska). Stanford Graduate School of Business. https://www.gsb.stanford.edu/faculty-research/faculty/michael-spence.
- ^ ”A. Michael Spence” (på engelska). Council on Foreign Relations. https://www.cfr.org/expert/michael-spence.
- ^ ”Nobel laureate A. Michael Spence named Hoover Senior Fellow” (på engelska). Hoover Institution. https://www.hoover.org/press-releases/nobel-laureate-michael-spence-named-hoover-senior-fellow.
- ^ ”OurInternet”. www.ourinternet.org. 20 January 2014. https://www.ourinternet.org/#commission.
- ^ ”Berggruen Institute”. Arkiverad från originalet den 6 januari 2017. https://web.archive.org/web/20170106173236/http://governance.berggruen.org/councils/21st-century-council/members. Läst 24 oktober 2021.
- ^ Forbes, Miguel. "Charles Taylor Wins $1M First Inaugural Berggruen Nobel Prize", Forbes, 3 januari 2017.
- ^ Philips, Matthew (28 mars 2011). ”Should High-Frequency Trading Be Banned? One Nobel Winner Thinks So”. Freakanomics blog. http://freakonomics.com/2011/03/28/should-high-frequency-trading-be-banned-one-nobel-winner-thinks-so/.
- ^ ”People at Magdalen - Magdalen College Oxford (Search by last name)”. www.magd.ox.ac.uk. http://www.magd.ox.ac.uk/people-at-magdalen/.
- ^ ”A. Michael Spence - Biography”. stern.nyu.edu. https://www.stern.nyu.edu/faculty/bio/a-michael-spence/. Arkiverad 29 oktober 2021 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 29 oktober 2021. https://web.archive.org/web/20211029000301/https://www.stern.nyu.edu/faculty/bio/a-michael-spence/. Läst 24 oktober 2021.
- ^ ”Fellows of the Econometric Society 1950 to 2019 | The Econometric Society”. www.econometricsociety.org. https://www.econometricsociety.org/society/organization-and-governance/fellows.
- ^ ”Andrew Michael Spence” (på engelska). American Academy of Arts & Sciences. https://www.amacad.org/person/andrew-michael-spence.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Michael Spence.- Michael Spence Senior Fellow at Hoover Institution, Stanford University
- Michael Spence hos Nobelstiftelsen (på engelska) including the Prize Lecture December 8, 2001 Signaling in Retrospect and the Informational Structure of Markets
- Michael Spence (1943– ). Library of Economics and Liberty (2nd). Liberty Fund. 2008. http://www.econlib.org/library/Enc/bios/Spence.html.
- Profile and Papers at Research Papers in Economics/RePEc
- Archive of Michael Spence articles on Project Syndicate
|