Macrauchenia
Den här artikeln kommer att ta upp ämnet Macrauchenia, som har fått stor relevans de senaste åren på grund av dess påverkan på olika samhällsområden. Sedan dess uppkomst har Macrauchenia väckt ett växande intresse bland specialister och allmänhet och blivit ett ämne för ständig debatt och reflektion. I den här artikeln kommer olika aspekter relaterade till Macrauchenia att analyseras, såsom dess ursprung, utveckling, implikationer och framtidsperspektiv. Likaså kommer de olika åsikterna och ståndpunkterna kring Macrauchenia att utforskas, i syfte att erbjuda en heltäckande och berikande vision i denna fråga.
| Macrauchenia Status i världen: Utdöd Stratigrafisk utbredning: Miocen av Pleistocen | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Överordning | Meridiungulata |
| Ordning | Litopterna |
| Familj | Macraucheniidae |
| Släkte | Macrauchenia |
| Vetenskapligt namn | |
| § Macrauchenia | |
| Auktor | Owen, 1838 |
| Utbredning | |
 | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Macrauchenia är ett släkte av utdöda däggdjur som liknade dagens uddatåiga hovdjur men som inte är närmare släkt med dessa. The Paleobiology Database listar sex arter som endast är kända genom fossil från Sydamerika. Arterna dog ut under sen pleistocen för cirka 12 000 år sedan.
Ett av de första fynden gjordes 1834 i Patagonien av Charles Darwin. Liksom andra medlemmar av ordningen Litopterna hade släktets arter en kroppslängd av cirka 3 meter och en mankhöjd av ungefär 1,5 meter.
Den första stora minskningen av arternas bestånd ägde troligen rum för cirka 2,8 miljoner år sedan när de amerikanska delkontinenterna förenades vid Panamanäset. Under denna tid vandrade nya fiender och konkurrenter in från norr. De sista överlevande släktmedlemmarna jagades troligen av förhistoriska människor.
Referenser
- ^ Macrauchenia Arkiverad 25 november 2020 hämtat från the Wayback Machine., Fossilworks. läst 2019-02-14.
- ^ Kazmi, Ghaier (2009). ”Macrauchenia”. Extinct animals. Ross Piper. sid. 108-111. ISBN 978-0-313-34987-4
|