Märgel
I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den spännande världen av Märgel. Från dess ursprung till dess relevans i dagens samhälle kommer vi att utforska alla relevanta aspekter om denna Märgel. Vi kommer att analysera dess inverkan på olika områden, dess möjliga implikationer och vilken roll den spelar i människors dagliga liv. Dessutom kommer vi att undersöka framtidsutsikterna för Märgel och hur det påverkar vårt sätt att leva, arbeta och relatera. Under hela denna undersökning kommer vi att upptäcka betydelsen av Märgel i den moderna världen och dess utveckling över tiden.
Märgel är en form av kalksten som bildats av kalkslam och innehåller höga halter av kalciumkarbonat och lera, som även kan vara mer eller mindre sandblandad.
I Sverige avses vanligen med märgel varje jordart eller bergart, som innehåller kolsyrad kalk (och talk) från någon procent till över 30 %, vilket gör den lämplig som jordförbättringsmedel på kalkfattig åkerjord. Största utbredningen har istidens märgelavlagringar där det rör sig om främst moränmärgel och diluvialmärgel.
Bland istidens avlagringar förekommer också kalkmärgel, som har bildats som en blandning av kalksten och krita med moränlera under isens inverkan. Märgel indelas i fyra olika typer: 1. Kalkmärgel, 2. Sand- och grusmärgel, 3. Grusig lermärgel. 4. Finkornig lermärgel.
Kalkmärgel
En märgel med särskilt stor halt av kalciumkarbonat är kalkmärgel. Dess färg är oftast ljust gulaktig eller gråaktig. Kalkmärgel kan förekomma i olika geologiska formationer och kan ibland vara tydligt lagrad (kalkskiffer), som i den kända litografiska stenen vid Solnhofen i Tyskland, som tillhör juraformationen. Märgel är dock i de flesta fall jordartad.
Användning
Det grävdes tidigare upp ur marken i så kallade märgelgravar som jordförbättring i syfte att ge jorden ett önskat pH-värde och räknas som en föregångare till kalkstensmjöl. Märgel kan även användas som slipmedel.[källa behövs]
Källor
- Meyers varulexikon, Forum, 1952
Noter
- ^ Lantmannens uppslagsbok, 1923.