Luftfarkost
I den här artikeln kommer Luftfarkost att behandlas med syftet att analysera dess betydelse och relevans idag. Luftfarkost har varit föremål för många studier och debatter genom åren, vilket har visat dess inverkan på olika områden i samhället. Likaså har detta ämne gett upphov till motstridiga åsikter bland experter och specialister, vilket gör det nödvändigt att fördjupa sin studie och förståelse. Genom en detaljerad analys kommer olika tillvägagångssätt och perspektiv kring Luftfarkost att utforskas, för att ge en heltäckande bild av dess innebörd och påverkan i det aktuella sammanhanget.
Luftfarkost eller luftfartyg, även flygfarkost, kallas alla farkoster som används till luftfart. Luftfartyg är den benämning som används inom det civila flyget, enligt Luftfartsstyrelsens definitionssamling, medan statsluftfartyg är benämningen på dem som disponeras direkt av en statsmakt för icke-kommersiella syften (till exempel regeringsplan och militärflyg).
Olika typer
Luftfarkoster indelas i två grupper, aerostater, som får statisk lyftkraft genom sitt innehåll (särskild lätt gas eller varm luft som är lättare än omgivande luft), och aerodyner, som erhåller lyftkraft då de eller några delar av farkosterna (till exempel rotorer) rör sig relativt den omgivande luften. För att kunna lyfta någon nettolast måste den lyftgenererande delen på en aerostat ha lägre densitet än den omgivande luften, därav benämningen "lättare än luft". Klassen aerodyner benämns ofta som "tyngre än luft" även om ordet aerodyn inte säger något om densitet, utan just har med rörelse att göra, då ändelsen dyn är språkligt närbesläktat med dynamisk.
Inom dessa huvudgrupper sker ytterligare en uppdelning i motordrivna och icke motordrivna.
Farkoster som utnyttjar markeffekten för att kunna färdas i luften utan markkontakt brukar däremot inte räknas som luftfartyg, vilket framgår av Luftfartsstyrelsens definition på luftfartyg: "Anordning som kan erhålla bärkraft i atmosfären genom luftens reaktioner med undantag av dess reaktioner mot jordytan".
Olika ord
Orden luftfarkost och luftfartyg syftar ofta på samma sak. Det senare ordet är mer använt i juridiska sammanhang.
Aerostater
- Motordrivna
- Icke motordrivna
Aerodyner
- Motordrivna (flygmaskiner)
- Icke motordrivna
- Flygskärm
- Hängflygare
- Glidflygplan
- Segelflygplan
Flygplan
Flygplanen indelas vanligen i:
- landflygplan
- sjöflygplan
- amfibieflygplan
dessa delas i sin tur efter antalet motorer:
- enmotoriga
- flermotoriga
samt efter antalet vingplan:
och monoplan slutligen efter placeringen av vingarna:
- högvingat
- mittvingat
- lågvingat
Luftfartygsregister
Enligt internationell överenskommelse skall alla civila luftfarkoster ges en identitet i register, som förs av den nation luftfartyget är hemmahörande i, ett så kallat luftfartygsregister.
För militära luftfartyg gäller särskilda regler.
Referenser
- ^ Lennart Larsson (12 april 2016). ”Kräver flygförbud över Måkläppen”. Skånska dagbladet. Arkiverad från originalet den 14 april 2016. https://web.archive.org/web/20160414012338/http://www.skd.se/2016/04/12/kraver-flygforbud-over-maklappen/. Läst 17 april 2016.
- ^ ”luftfartyg - Uppslagsverk”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/luftfartyg. Läst 25 februari 2020.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Luftfarkost.
|