Koherens (fysik)
I dagens värld har Koherens (fysik) blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av samhället. Från sitt ursprung till den inverkan den har idag har Koherens (fysik) varit föremål för studier, debatt och reflektion för experter inom olika discipliner. Dess inflytande sträcker sig från de kulturella, sociala, politiska och ekonomiska sfärerna, vilket genererar en betydande inverkan på människors dagliga liv. I den här artikeln kommer vi att utforska utvecklingen och inverkan av Koherens (fysik) över tid, såväl som de framtidsutsikter och utmaningar den står inför i dagens värld.
Koherens är en egenskap hos vågor som beskriver hur väl en vågs fas korrelerar över hela vågen (autokorrelation) eller med en annan vågs fas. Vill man alltså diskutera detta kvantitativt så pratar man om en vågs koherensgrad. Man skiljer mellan tidskoherens (longitudinell koherens) och rumslig (spatiell) koherens, alltså koherensgraden längs utbredningsriktningen respektive vinkelrätt därtill.
Longitudinell koherens
Vågor som har en hög grad av tidskoherens (stor koherenslängd) har konstant frekvens (monokromatisk) över en lång tid och har samma fas d.v.s. alla vågtoppar är maximala i samma punkt. Laser är ett ljus som är koherent.
Koherensen är inte samma sak som våglängdens monokromacitet. Exempelvis kan det röda ljuset vara monokromatiskt men ändå inkoherent, eftersom vågorna är i slumpvisa faser. Alla inkoherenta vågor har en mycket smal dispersion i sin Fouriertransformation. Men den kan inte vara för smal, eftersom ljuset då skulle vara koherent. Vitt ljus är alltid inkoherent; dels för att vågornas faser skiljer sig åt, dels för att vitt ljus består av strålning med många olika våglängder.
- a) Vågorna är både i fas och av samma frekvens (koherent monokromatiskt)
- b) Vågorna har samma frekvens men olika faser (monokromatiskt)
- c) Vågorna har olika faser och olika frekvenser (inkoherent)
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Koherens (fysik).
