Italiens bröder
I den här artikeln kommer vi att utforska alla aspekter relaterade till Italiens bröder, från dess ursprung till dess inverkan på dagens samhälle. Vi kommer att analysera hur Italiens bröder har påverkat olika områden, från kultur till ekonomi, inklusive politik och teknik. Dessutom kommer vi att undersöka Italiens bröders roll i människors dagliga liv och hur det har utvecklats över tiden. Genom denna omfattande analys strävar vi efter att erbjuda en fullständig och djupgående bild av Italiens bröder, med syftet att ge en heltäckande förståelse för dess betydelse och relevans idag.
Italiens bröder, Fratelli d'Italia (FdI) är ett italienskt nationalkonservativt högerparti, bildat i december 2012 av avhoppare från Frihetens folk. Partiet förespråkar "ordning och reda" och "traditionella familjevärderingar". Enligt Alessia Donà, professor i sociologi, uppfyller partiet kriterierna för att betecknas som högerradikalt.
| Italiens bröder Fratelli d'Italia | |
| Partiordförande | Giorgia Meloni |
|---|---|
| Grundat | 2012 |
| Huvudkontor | Rom, Italien |
| Politisk ideologi | Nationalkonservatism Nationalism Nyfascism |
Partiet blev i en opinionsundersökning i augusti 2021 landets största parti, med 20,9 % av väljarnas stöd.
I EU-parlamentsvalet 2019 fick FdI drygt 6 % av väljarnas stöd.
I parlamentsvalet 2018 deltog FdI i en center-högerallians tillsammans med Berlusconis Forza Italia och nationalistiska Lega. FdI fick mer än 4,4 % av rösterna och 33 mandat i deputeradekammaren, en ökning med 24 mandat.
Italiens bröder vann det italienska valet i september 2022 med runt 25 procent av rösterna. Partiets ledare Giorgia Meloni blev landets första kvinnliga premiärminister i oktober 2022.
Personer
Ledamöter av Europaparlamentet
- Carlo Fidanza (2013–2014, 2019–, representerade före 2013 Frihetens folk)
- Marco Scurria (2013–2014, representerade innan dess Frihetens folk)
- Stefano Maullu (2018–2019, representerade innan dess Forza Italia)
- Innocenzo Leontini (2019, representerade innan dess Forza Italia)
- Pietro Fiocchi (2019–)
- Raffaele Fitto (2019–2022, representerade innan dess både Forza Italia och Conservatori i Riformisti)
- Nicola Procaccini (2019–)
- Raffaele Stancanelli (2019–)
- Sergio Berlato (2020–, har tidigare representerat både Nationella alliansen och Frihetens folk)
- Denis Nesci (2022–)
Ministrar
- Regeringen Meloni sedan 22 oktober 2022, tio ministrar
- Luca Ciriani, minister för parlamentsrelationer
- Guido Crosetto, försvarsminister
- Raffaele Fitto, Europaminister
- Francesco Lollobrigida, jordbruksminister
- Giorgia Meloni, premiärminister
- Nello Musumeci, civilskyddsminister
- Carlo Nordio, justitieminister
- Eugenia Maria Roccella, familjeminister
- Daniela Santanchè, turistminister
- Adolfo Urso, minister för ekonomisk utveckling
Källor
- ^ De är nyckelspelarna i det italienska valet svt, 20 februari 2018
- ^ Donà, Alessia (2022-10-20). ”The rise of the Radical Right in Italy: the case of Fratelli d’Italia”. Journal of Modern Italian Studies 27 (5): sid. 775–794. doi:. ISSN 1354-571X. https://doi.org/10.1080/1354571X.2022.2113216. Läst 18 februari 2023.
- ^ Balduzzi, Gianni (6 augusti 2021). ”Sondaggi elettorali TP, per gli italiani nel governo comanda solo Draghi” (på it-IT). Termometro Politico. https://www.termometropolitico.it/1596673_sondaggi-elettorali-tp-draghi-governo.html. Läst 11 augusti 2021.
- ^ ”National results Italy | 2019 Election results | 2019 European election results | European Parliament” (på engelska). https://europarl.europa.eu/election-results-2019/en/. https://europarl.europa.eu/election-results-2019/en/national-results/italy/2019-2024/. Läst 11 augusti 2021.
- ^ Ett, Studio (13 oktober 2022). ”Nya Italienska parlamentet samlas”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/nya-italienska-parlamentet-samlas. Läst 3 november 2022.
- ^ ”Giorgia Meloni har svurits in som ny premiärminister i Italien | Placera”. www.placera.se. https://www.placera.se/placera/telegram/2022/10/24/giorgia-meloni-har-svurits-in-som-ny-premiarminister-i-italien.html. Läst 3 november 2022.
- ^ ”History of parliamentary service, 7th parliamentary term” (på engelska). Carlo Fidanza, Italy. Europaparlamentet. https://www.europarl.europa.eu/meps/en/96810/CARLO_FIDANZA/history/7#detailedcardmep. Läst 10 april 2023.
- ^ ”History of parliamentary service, 7th parliamentary term” (på engelska). Marco Scurria, Italy. Europaparlamentet. https://www.europarl.europa.eu/meps/en/96843/MARCO_SCURRIA/history/7. Läst 10 april 2023.
- ^ ”History of parliamentary service, 8th parliamentary term” (på engelska). Stefano Maullu, Italy. Europaparlamentet. https://www.europarl.europa.eu/meps/en/133326/STEFANO_MAULLU/history/8. Läst 10 april 2023.
- ^ ”History of parliamentary service, 8th parliamentary term” (på engelska). Innocenzo Leontini, Italy. Europaparlamentet. https://www.europarl.europa.eu/meps/en/72754/INNOCENZO_LEONTINI/history/8. Läst 10 april 2023.