Numera har Ian Hacking blivit ett återkommande tema i dagens samhälle. Med teknikens framsteg och ständiga förändringar i livsstil är det allt mer relevant och nödvändigt att ta itu med denna fråga från olika perspektiv. Oavsett om det är på en personlig, professionell eller social nivå, har Ian Hacking en betydande inverkan på våra liv, och det är viktigt att förstå dess implikationer och konsekvenser. I den här artikeln kommer vi att utforska betydelsen av Ian Hacking och dess många aspekter, med målet att tillhandahålla en heltäckande analys som gör att vi bättre kan förstå dess relevans i det moderna samhället.
Ian Hacking | |
Född | 18 februari 1936 Vancouver, British Columbia, Kanada |
---|---|
Död | 10 maj 2023 (87 år) Toronto, Ontario, Kanada |
Medborgare i | Kanada |
Utbildad vid | University of British Columbia Universitetet i Cambridge |
Sysselsättning | Filosof, professor, historiker |
Arbetsgivare | Center for Advanced Study in the Behavioral Sciences (1974–1975) filosofiska fakulteten vid Stanforduniversitetet (1975–1982) University of Toronto (1983–) Collège de France (2000–2006) |
Utmärkelser | |
Fellow of the British Academy Molson Prize (2000) Killam Prize (2002) Companion av Kanadaorden (2005) Holbergpriset (2009) Österrikes hederskors för vetenskap och konst (2012) Balzanpriset (2014) Guggenheimstipendiet | |
Webbplats | ianhacking.com |
Redigera Wikidata |
Ian MacDougall Hacking, född 18 februari 1936 i Vancouver, död 10 maj 2023 i Toronto, var en kanadensisk filosof med särskilt intresse för vetenskapsfilosofi.
Ian Hacking studerade vid universiteten i British Columbia och i Cambridge. Han disputerade vid det senare universitetet 1962. Han hade därefter tjänst vid bland annat Princeton University, Stanford University och Makerereuniversitetet i Uganda, innan han 1975 utsågs till professor vid filosofiska institutionen vid Stanford University. Han verkade som professor vid University of Toronto från 1982. Åren 2000–2006 var han professor i Philosophie et histoire des concepts scientifiques (filosofi och vetenskapens idéhistoria) vid Collège de France i Paris. Hacking utsågs till visiting professor vid University of California från hösten 2008.
Tre områden som särskilt (men ej uteslutande) intresserade Hacking var:
Hacking blev känd för sin välformulerade och klara stil. I hans produktion märks både djuplodande fackfilosofiska artiklar och mer publiktillvända texter, som han publicerade i exempelvis The New York Review of Books och Times Literary Supplement. Flera av Hackings böcker har kommit att betraktas som standardverk. Så anses till exempel Logic of Statistical Inference (1965) vara en fin presentation av statistikens och sannolikhetsteorins filosofi, medan Representing and Intervening (1983) hålls som en utmärkt introduktion till vetenskapsfilosofin. Många av Hackings böcker har översatts till andra språk. Den enda som hittills översatts till svenska är Social konstruktion av vad? (2000).
Hacking kom att erhålla flera priser och var bland annat medlem av British Academy, American Academy och Royal Society of Canada.
|