I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet Historicism (filosofi och historia) på djupet, med syftet att ge en bred och detaljerad vision av detta ämne som är så relevant idag. Vi kommer att analysera dess ursprung, dess påverkan på samhället, dess implikationer inom olika områden, samt framtida trender och perspektiv relaterade till Historicism (filosofi och historia). Genom ett tvärvetenskapligt tillvägagångssätt kommer vi att närma oss detta ämne från olika vinklar för att erbjuda våra läsare en komplett och balanserad förståelse. Den här artikeln föreslås som en omfattande guide för alla som är intresserade av att skaffa sig gedigen och uppdaterad kunskap om Historicism (filosofi och historia), och det förväntas att den kommer att vara användbar både för specialister inom området och för dem som närmar sig detta ämne för första gången .
Historicism är inom filosofin och historien tron på en historisk determinism. Särskilt Friedrich Hegels och Karl Marx teorier brukar framhållas som exempel på historicism.
Karl Popper har angripit denna uppfattning, främst i The Poverty of Historicism.
Historicismen kan beskrivas som en tankeströmning om hur man uppfattar historien och som växte sig stark under 1800-talet. Dess kärnland var Tyskland och några viktiga tyska historiker inom denna tankeströmming är Ranke, Droysen, Mommsen, Dilthey och Rickert. Men också brittiska historiker som Macaulay, Green, Stubbs eller Froude, och franska som Michelet, Sainte-Beuve eller Renan brukar anges som hemmahörande inom historicismens tankevärld.