Gustav Rose
För närvarande är Gustav Rose ett ämne av stor relevans och intresse inom olika samhällsområden. Oavsett om det är på ett personligt, professionellt, akademiskt eller socialt plan har Gustav Rose fångat uppmärksamhet och skapat mycket debatt. Med den ökande betydelsen av Gustav Rose i våra dagliga liv är det viktigt att förstå dess implikationer, utmaningar och möjligheter. I den här artikeln kommer vi att noggrant utforska Gustav Rose och analysera dess inverkan på olika aspekter av vårt liv. Från dess ursprung till dess utveckling idag har Gustav Rose blivit ett ämne som inte kan ignoreras. Följ med oss på denna resa för att upptäcka allt som finns att veta om Gustav Rose.
| Gustav Rose | |
 | |
| Född | 18 mars 1798 Berlin |
|---|---|
| Död | 15 juli 1873 (75 år) Berlin |
| Begravd | Berlin |
| Medborgare i | Konungariket Preussen |
| Utbildad vid | Humboldt-Universität zu Berlin  |
| Sysselsättning | Mineralog, kristallograf, universitetslärare, kurator |
| Arbetsgivare | Universitetet i Wrocław (1822–) Friedrich-Wilhelms-Universität zu Berlin (1826–) Friedrich-Wilhelms-Universität zu Berlin (1832–) Friedrich-Wilhelms-Universität zu Berlin (1839–) Museum für Naturkunde (1856–1873) |
| Barn | Edmund Rose (f. 1836) |
| Släktingar | Heinrich Rose (syskon) |
| Utmärkelser | |
| Utländsk ledamot av Royal Society (1866) Maximiliansorden för konst och vetenskap (1871) Pour le Mérite för vetenskap och konst | |
| Redigera Wikidata | |
Gustav Rose, född 18 mars 1798 i Berlin, död där 15 juli 1873, var en tysk mineralog, professor; son till Valentin Rose d.y., bror till Heinrich Rose, far till filologen Valentin Rose.
Rose ägnade sig först åt bergsmannabanan, men övergick till mineralogi och geologi. År 1821 arbetade han i Jöns Jacob Berzelius laboratorium i Stockholm, blev 1822 föreståndare för Berlins mineralsamling och 1826 professor i Berlin. Han gjorde i sällskap med Alexander von Humboldt och Christian Gottfried Ehrenberg 1829 en resa till Uralbergen, Altaj och Kaspiska havet, om vilken han utgav en utförlig berättelse. Rose utförde ett stort antal mineralogiska, kristallografiska och petrografiska undersökningar.
Bibliografi
- Elemente der Krystallographie (1833, tredje upplagan 1873)
- Mineralogisch-geognostiche Reise nach dem Ural, dem Alai und dem kaspischen Meere (tre band, (1837–1842)
- Über das Krystallisationssystem des Quarzes (1846)
- Das krystallo-chemische Mineralsystem (1852)
- Über die heteromorphen Zustände der kohlensauren Kalkerde (två band, 1856–1859)
Källor
Noter
- ^ Brockhaus Enzyklopädie, Gustav Rose.
- ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Розе Густав”, Большая советская энциклопедия : , tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.
- ^ Mathematics Genealogy Project.
- ^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 306, läs online.
Tryckta källor
- Rose, 4. Gustav i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1916)
|