I dagens värld har Gunnar Hedes saga blivit ett mycket relevant ämne. På både den offentliga och privata sfären har Gunnar Hedes saga fångat uppmärksamheten hos ett brett spektrum av individer och organisationer. Dess inverkan har märkts på flera områden, från politik till teknik, genom kultur och samhället i allmänhet. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i analysen av Gunnar Hedes saga, utforska dess olika aspekter och undersöka dess inflytande i olika sammanhang. Från sitt ursprung till sin nuvarande situation har Gunnar Hedes saga väckt stort intresse och väcker viktiga reflektioner som förtjänar att behandlas på djupet.
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2022-12) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Gunnar Hedes saga | |
Mauritz Stiller (t.h. om kameran) och Julius Jaenzon, 1922 vid inspelningen av Gunnar Hedes saga | |
Genre | Drama |
---|---|
Regissör | Mauritz Stiller |
Producent | Charles Magnusson |
Manus | Mauritz Stiller Alma Söderhjelm |
Skådespelare | Einar Hanson Pauline Brunius Hugo Björne Mary Johnson |
Originalmusik | Helmer Alexandersson |
Produktionsbolag | AB Svensk Filminspelning |
Premiär | 1923 |
Speltid | 101 minuter |
Land | Sverige |
Språk | Svenska |
IMDb SFDb |
Gunnar Hedes saga är en svensk dramafilm från 1923 i regi av Mauritz Stiller. Producerad av det svenska produktionsbolaget AB Svensk Filminspelning. I huvudrollerna ses Einar Hanson, Mary Johnson, Pauline Brunius och Hugo Björne.
Filmen är en fri bearbetning av Selma Lagerlöfs roman En herrgårdssägen som utgavs 1899.
Filmen spelades in i Filmstaden Råsunda med exteriörer från Kallsjön i Jämtland och skogen kring Munkhyttan i Nacka av J. Julius. Filmen premiärvisades 1 januari 1923.
Filmens musikaliska ledmotiv var:
|
|