I dagens värld har Fredrik Berndtson fått stor betydelse i olika aspekter av det dagliga livet. Både på det personliga och professionella planet har Fredrik Berndtson satt betydande spår och skapat debatter och reflektioner kring hans påverkan på samhället. Från sitt ursprung till sin dag har Fredrik Berndtson blivit ett intresseämne som väcker nyfikenhet och förundran. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika dimensionerna av Fredrik Berndtson och analysera dess inflytande i olika sammanhang, vilket ger en fullständig översikt över detta ämne av aktuell relevans.
Fredrik Berndtson | |
Fredrik Berndtson (1820–1881) | |
Född | 27 april 1820 Falun, Sverige |
---|---|
Död | 2 november 1881 (61 år) Helsingfors |
Medborgare i | Sverige och Storfurstendömet Finland |
Utbildad vid | Uppsala universitet Helsingfors universitet |
Sysselsättning | Journalist, översättare |
Barn | Gunnar Berndtson (f. 1854) Axel Edvard Berndtson (f. 1858) |
Redigera Wikidata |
Fredrik Berndtson, född 27 april 1820 i Falun, död 2 november 1881, var en svensk-finländsk författare och översättare. Han var far till konstnären Gunnar Berndtson.
Fredrik Berndtson föddes i Falun. Han tog studenten i Uppsala 1839 och flyttade hösten 1840 med familjen till Finland, där fadern hade fått anställning. Fredrik Berndtson började 1842 studera humaniora vid universitetet. På två år blev han filosofie magister och på fem år doktor. Han var verksam som tidningsman, docent i estetik vid Helsingfors universitet samt tjänsteman vid generalguvernörskansliet. Berndtson skrev dikter, noveller och skådespel och var även en flitig översättare. I skådespelet Ur lifvets strid (1851) skildrar han händelser ur 1808 års krig. En samling Dramatiska studier och kritiker utkom 1879 och Valda dikter 1882.
|