Euripides
I den här artikeln inbjuder vi dig att utforska den fascinerande världen av Euripides. Oavsett om du är en amatör eller expert på ämnet, kommer du säkert att hitta värdefull och underhållande information som gör att du kan fördjupa dig i detta spännande ämne. Från dess ursprung till dess senaste applikationer erbjuder Euripides ett brett utbud av aspekter av intresse som utan tvekan kommer att väcka din nyfikenhet. Följ med oss på denna upptäcktsresa när vi utforskar de mest relevanta och överraskande aspekterna av Euripides. Gör dig redo att utöka din kunskap och njut av en rundtur som utan tvekan kommer att väcka ditt intresse för detta spännande ämne!
| Euripides | |
 | |
| Född | Salamis |
|---|---|
| Död | Pella |
| Medborgare i | Antikens Aten |
| Sysselsättning | Tragediförfattare, poet, författare, dramatiker, filosof |
| Noterbara verk | Backanterna, Ifigenia i Tauris, Cyklopen och Medea |
| Barn | Euripides den yngre |
| Föräldrar | Mnesarchus Cleito |
| Redigera Wikidata | |
Euripídes, född omkring 480 f.Kr., död omkring 406 f.Kr., var en grekisk tragediförfattare. Han är, vid sidan av Aischylos och Sofokles, Greklands store tragöd. Av hans omkring åttio dramer finns idag arton bevarade, varav några översatts till svenska av Hjalmar Gullberg.
Aischylos skildrar gudar som moraliskt vägledande medan Sofokles skildrar dem som styrande i människans öden. I Euripides berättelser är däremot gudarna förmänskligade: De visas upp som hänsynslösa översittare och Euripides sympatier ligger helt hos människan och hennes kamp för ett anständigt liv.
Euripides analyser av moraliska problem har i hög grad behållit sin giltighet. Han utsatte även gudarna för mänskliga moraliska värderingar. Hans inflytande på det europeiska dramat blev stort; han inledde den psykologiserade dramatiken.
Asteroiden 2930 Euripides är uppkallad efter honom.
Bibliografi, bevarade verk
(Svenska översättningar med indrag)
- Kyklopen
- (Alfred Selahn, i "Euripides' Skådespel. Del 1", 1868) (Björn Collinder, Natur och kultur, 1955)
- Alkestis
- (Alfred Selahn, i "Euripides' Skådespel. Del 1", 1868) (Hjalmar Gullberg, Geber, 1933)
- Medea
- (Victor Emanuel Öman, 1860) (Alfred Selahn, i "Euripides' Skådespel. Del 1", 1868) (Hjalmar Gullberg, Geber, 1931) (Sigurd Möller, 1931) (Agneta Pleijel och Jan Stolpe, Ellerström, 1995. 2., rev. utg. 2012)
- Hippólytos
- (Alfred Selahn, i "Euripides' Skådespel. Del 2", 1869) (Hjalmar Gullberg, Geber, 1930)
- Herakliderna
- Andromake
- (Andromache, Alfred Selahn, i "Euripides' Skådespel. Del 1", 1868)
- Hekuba
- (Hekabe, Alfred Selahn, i "Euripides' Skådespel. Del 1", 1868)
- De skyddssökande
- (Tord Bæckström, Forum, 1970)
- Ion
- (Rudolf Röding, 1932) (Tord Bæckström, Forum, 1966)
- Herakles
- (Den rasande Herakles, Alfred Selahn, i "Euripides' Skådespel. Del 1", 1868) (Tord Bæckström, Forum, 1966)
- Trojanskorna
- (Erik Wilhelm Westling 1921, Emil Zilliacus 1952 på Gebers förlag samt Agneta Pleijel och Jan Stolpe 2014 på Ellerströms förlag)
- Helena
- (Axel Gabriel Sjöström, 1843-1845) (Jan Stolpe och Lars-Håkan Svensson, Ellerström, 1996)
- Ifigenia i Tauris
- (Alfred Selahn, i "Euripides' Skådespel. Del 2", 1869) (Tord Bæckström, Forum, 1965)
- Elektra
- (Axel Gabriel Sjöström, 1843)
- De fenikiska kvinnorna
- (Feniciskorna, Carl Anton Melander, 1888) (Feniciskorna, Aron Martin Alexanderson, i Oidipus-sagans tragedier i svensk tolkning, Norstedt, 1921) (Tord Bæckström, Forum, 1970)
- Orestes
- (Tord Bæckström, Forum, 1958)
- Ifigenia i Aulis
- (Iphigeneia i Aulis, Axel Gabriel Sjöström, 1845-1846) (Alfred Selahn, i "Euripides' Skådespel. Del 2", 1869) (Tord Bæckström, Forum, 1965) (Göran O Eriksson och Jan Stolpe, Atlantis 2014)
- Backanterna
- (Bakkantinnorna, Johannes Paulson, 1907) (Backantinnorna, Jan Mogren, Gleerup, 1950) (Tord Bæckström, 1954) (Göran O Eriksson och Jan Stolpe, Atlantis, 1987)
Källor
- ^ flera författare, Enciclopedia Treccani, Istituto dell'Enciclopedia Italiana, 1929 och 1939, läst: 19 juli 2021, ” la data di nascita dobbiamo porla intorno al 480; e contentarci così ”.
- ^ Istituto dell'Enciclopedia Italiana, Enciclopedia on line, läst: 19 juli 2021.
- ^ Richard Claverhouse Jebb, Euripides, Encyclopædia Britannica 1911.
- ^ Большая российская энциклопедия, Stora ryska encyklopedin, no value, läs online och läs online, läst: 19 juli 2021, licens: verk skyddade av upphovsrätt.
- ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 15 december 2022.
- ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.
- ^ BeWeB, läst: 13 februari 2021.
- ^ Archive of Fine Arts, läs online, läst: 1 april 2021.
- ^ Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.
- ^ ”Minor Planet Center 2930 Euripides” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=2930. Läst 14 november 2023.
Se även
Externa länkar
Wikiquote har citat av eller om Euripides.- Euripides (ca 480-406 f. Kr.) hos Litteraturbanken
- Euripides i Libris
|