Etiopiens administrativa indelning
I Etiopiens administrativa indelnings artikel kommer vi att ta upp ett mycket relevant och aktuellt ämne som avsevärt påverkar olika områden i det dagliga livet. Etiopiens administrativa indelning är ett ämne som har skapat stort intresse på grund av dess inverkan på bland annat samhället och social, ekonomisk och kulturell utveckling. Genom hela den här artikeln kommer vi att utforska olika perspektiv och synpunkter som gör att vi på djupet kan förstå vikten av Etiopiens administrativa indelning i det aktuella sammanhanget. Dessutom kommer vi att analysera olika fallstudier, forskning och trender relaterade till Etiopiens administrativa indelning i syfte att ge en heltäckande och uppdaterad vision av detta mycket relevanta ämne. Utan tvekan är Etiopiens administrativa indelning en fråga som förtjänar att analyseras och debatteras utifrån olika synsätt och den här artikeln syftar till att vara en grundläggande guide för att förstå den i sin helhet.
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2020-06) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
 |
Den här artikeln eller det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2023-12) Motivering: De kvarvarande delarna av Ye Debub Biheroch Bihereseboch na Hizboch har delats upp i tre regioner (hur transkriberas de från amhariska?) under 2021-2023 Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan. |
Etiopiens administrativa indelning som den ser ut idag skapades 1996, då de 13 tidigare provinserna avskaffades. De 13 provinserna var i många fall kopplade till historiska regioner, och de används fortfarande – likt de svenska landskapen – i informella sammanhang. Provinserna ersattes av inledningsvis nio regioner (kililoch), som i stora drag följer de etniska skiljelinjerna i landet, samt två städer med särskild status (Addis Abeba och Dire Dawa). Sedan 2020 har antalet regioner ökat till tio efter att regionen Sidama bildats genom en utbrytning ur regionen Ye Debub Biheroch Bihereseboch na Hizboch. Regionerna har stort självstyre och kan själva stifta lagar. De har dessutom grundlagsstadgad rätt att bryta sig ur Etiopien.
Delstaterna är i sin tur indelade i 68 zoner. Zonerna delas in i 556 distrikt (woreda), som i sin tur delas i kebele.
Under kejsardömet, före andra världskriget, var Etiopien indelat i kungadömen med visst självstyre.
Regioner
- Afar
- Amhara
- Binshangul Gumuz
- Gambela Hizboch
- Harari
- Oromiya
- Sidama
- Somali
- Tigray
- Ye Debub Biheroch Bihereseboch na Hizboch (”De södra nationernas, nationaliteternas och folkens region”)
Städer med särskild status:
Provinser 1942–1995
Se även
- ISO 3166-2:ET, ISO 3166-2-koden för Etiopien
Externa länkar
| |||||||||||||
| ||||||||