I den här artikeln kommer vi att utforska effekten av Ernst von Bergmann (medicinare) på olika aspekter av samhället. Från dess uppkomst till nutid har Ernst von Bergmann (medicinare) spelat en grundläggande roll i hur vi interagerar, kommunicerar och förstår världen omkring oss. Genom historien har Ernst von Bergmann (medicinare) varit föremål för debatt och analys, och dess inflytande har märkts inom så skilda områden som politik, teknik, konst och populärkultur. Genom ett tvärvetenskapligt förhållningssätt ska vi titta närmare på hur Ernst von Bergmann (medicinare) har format våra erfarenheter och perspektiv, och vilka implikationer det får för framtiden.
Ernst von Bergmann | |
Född | 16 december 1836 Riga |
---|---|
Död | 25 mars 1907 (70 år) Wiesbaden |
Begravd | Alter Friedhof |
Medborgare i | Kejsardömet Ryssland |
Utbildad vid | Dorpats kejserliga universitet |
Sysselsättning | Militärläkare, kirurg, universitetslärare, läkare, politiker |
Befattning | |
Medlem av Preussens herrehus | |
Arbetsgivare | Dorpats kejserliga universitet Würzburgs universitet Humboldt-Universität zu Berlin |
Föräldrar | Richard von Bergmann |
Utmärkelser | |
Honorary Fellow of the Royal College of Surgeons (1900) | |
Redigera Wikidata |
Ernst von Bergmann, född 16 december 1836 i Riga, död 25 mars 1907 i Wiesbaden, var en tysk kirurg.
Ernst von Bergmann blev medicine doktor 1860, utnämndes 1871 till professor i kirurgi i Dorpat, kallades 1878 till motsvarande befattning i Würzburg och 1882 till kirurgie professor i Berlin. Utöver en mängd artiklar i tidskrifter publicerade han Die chirurgische Behandlung bei Hirnkrankheiten (1889, tredje upplagan 1899), Anleitende Vorlesungen für den Operations-Cursus an der Leiche (tillsammans med Hugo Rochs, 1901–1903) ävensom den i förening med Paul von Bruns och Jan Mikulicz-Radecki redigerade "Handbuch der praktischen Chirurgie" (andra upplagan 1902–1903), i vilken han bearbetade huvudets sårskador och hjärnkirurgin. Han var även av "Archiv für klinische Chirurgie", "Centralblatt für Chirurgie" och "Sammlung klinischer Vorträge". År 1895 blev han ledamot av Vetenskaps- och vitterhetssamhället i Göteborg.