Daimyo
Idag ska vi prata om Daimyo. Detta är ett ämne som har fångat många människors uppmärksamhet de senaste åren. Daimyo har blivit något som vi inte kan ignorera, vare sig på grund av dess påverkan på samhället eller på våra personliga liv. Det är ett ämne som har genererat känslor och debatter och lett till reflektion kring dess betydelse i det dagliga livet. Många experter har studerat och analyserat Daimyo ur olika perspektiv, och idag vill vi fördjupa oss i dess innebörd, omfattning och betydelse. Vi hoppas att den här artikeln ger dig en bredare och tydligare vision om Daimyo och inbjuder dig att reflektera och fördjupa dig i dess betydelse i vår nuvarande värld.
Daimyō (japanska: 大名?, daimyō ) var en titel för japanska länsherrar under medeltiden.
Under Tokugawa-shogunatet definierades en daimyo som en länsherre vars ägor kunde producera mer än 10 000 koku ris, där en koku ris (cirka 180 liter) ansågs vara den mängd ris som kunde föda en person ett helt år. En daimyō vars domäner avkastade mindre än 150 000 koku ris betraktades som bakre daimyō och de med över 150 000 koku betraktades som främre daimyō. Antalet daimyō växlade, men höll sig oftast omkring 250 stycken.
Ordet daimyō kan översättas som "stora namn" och tros ha uppstått som en sammansättning av leden dai (stor) och myō eller myōden (benämning på risproducerande feodalegendom).
Källor
- ^ Lipman, Jonathan Neaman, Barbara Molony, och Michael Edson Robinson, Modern East Asia : An Integrated History (Boston: Pearson, 2012), s. 90.
- Papinot, Edmond (1976) (på engelska). Historical and geographical dictionary of Japan (4. Tuttle ed.). Rutland: Tuttle. Libris 5695730. ISBN 0-8048-0996-8