Codex Mendoza
I dagens värld är Codex Mendoza ett ämne som har blivit allt mer relevant och intressant. Med teknologins framsteg och globaliseringen har Codex Mendoza blivit en mötesplats för samhället och dess olika manifestationer. Genom historien har Codex Mendoza varit föremål för debatt, studier och kontroverser och genererat ett brett spektrum av åsikter och synpunkter. Vare sig ur ett kulturellt, socialt, politiskt eller ekonomiskt perspektiv har Codex Mendoza satt en betydande prägel på mänskligheten och väckt både passioner och kritik. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna och dimensionerna av Codex Mendoza, dess inverkan idag och dess relevans i vardagen.
Codex Mendoza (spanska: Códice Mendoza , ofta även La coleccion Mendoza) är ett aztekiskt manuskript från 1500-talet. Boken beskriver aztekernas historia, deras härskare och Aztekernas vardagsliv. Manuskriptet är rikligt illustrerad och har spansk text. Originalet förvaras idag på det Bodleianska biblioteket vid Oxfords universitet.
Boken
Codex Mendoza omfattar 71 sidor och är uppdelat i tre delar :
- Del 1 med 16 sidor, beskriver Aztekernas historia från år 1321 till 1521, från grundandet av staden Tenochtitlán och fram till den spanska erövringen.
- Del 2 med 39 sidor, beskriver Aztekerrikets erövringar av olika grannstäder och provinser samt den skatt som dessa därefter betalade
- Del 3 med 16 sidor, beskriver Aztekernas vardagsliv och sociala seder med en rad teckningar i typiskt piktogramstil.
Boken är skriven på europeiskt papper.
Historia
Codex Mendoza skrevs troligen på uppdrag av Vicekungadömet Nya Spaniens vicekung Don Antonio de Mendoza och tillverkades av Azteker i Mexico City kring åren 1541 till 1542. Syftet var att berätta för kung Karl V om hans nya undersåtar :
Boken sändes därefter sjövägen till Spanien men fartyget attackerades av franska kapare och boken hamnade i Frankrike. Kring år 1553 hamnade den i vetenskapsmannen André de Thevets ägo vid Henrik II av Frankrikes hov, Thevet gjorde flera marginalanteckningar daterade detta år.
Därefter såldes boken till brittiske geografen Richard Hakluyt och under åren bytte boken ägare flera gånger tills den kom i John Seldens ägo.
År 1659 donerades så boken till Bodleianska biblioteket men föll i glömska tills den återupptäcktes 1831.
År 1992 utkom en omfattande nyutgåva "The Codex Mendoza" på University of California Press skriven av Frances Berdan och Patricia Rieff Anawalt.
Referenser
- ^ Posthegemony.org (läst 11 april 2010)
- ^ University of California Press (läst 11 april 2010)
- ^ Humanities & Social Sciences (läst 11 april 2010)
- ^ University Libraries, University at Albany (läst 11 april 2010)
- ^ Open Library.org (läst 11 april 2010)
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Codex Mendoza.- Om Codex Mendoza
- Bilder ur Codex Mendoza
