Biopsi

Det har alltid funnits ett stort intresse för Biopsi, vare sig det är för dess inverkan på samhället, dess relevans i historien eller dess inflytande på kulturen. Biopsi har varit föremål för studier, debatter och analyser inom olika discipliner, vilket visar dess betydelse i det aktuella sammanhanget. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Biopsi, från dess ursprung till dess utveckling idag. Vi kommer att analysera dess inverkan på olika områden och dess relevans i vardagen, i syfte att bättre förstå dess betydelse och roll i samhället.

Pågående hjärnbiopsi genom stereotaxi.

Biopsi (från grekiskans βίος, bios, liv, och ὄψις, opsis, seende) eller vävnadsprovtagning innebär tagning av prov från levande kroppsvävnad för undersökning, vanligen i mikroskop och i syfte att ställa diagnos. Större vävnadsbitar kan tas kirurgiskt, så kallad provexcision (px) eller med hjälp av till exempel fiberoptik. För mindre prov används ofta särskilda nålinstrument (nålbiopsi).

Användning

Biopsier tas för att kunna fastställa diagnos vid misstänkt sjukdom. Ofta rör det sig om att ta vävnadsprover från misstänkta tumörer för att fastställa en cancerdiagnos, från njuren vid nefrotiskt eller nefritiskt syndrom eller från fettvävnad vid misstanke om amyloidos.

Analys

En av de vanligaste metoderna för analys av biopserat material är genom mikroskopi. Vävnaden fixeras då vanligen i formalin vilket gör att vävnadsprovet bevarar sin struktur och förhindrar förruttnelse, och inbäddas därefter i paraffin. Provet snittas därefter och monteras på objektglas. Vävnadssnittet kan därefter färgas, exempelvis med hematoxylin och eosin, eller med immunhistokemi. Det färdiga provet analyseras slutligen av en specialistläkare i klinisk patologi och cytologi som ställer diagnos.

Biopsier kan även användas för mikrobiologisk odling, för att fastställa vilken bakterie som ligger bakom en infektion. Detta förfarande är vanligt exempelvis vid protesinfektioner.

Källor

Externa länkar