I dagens värld har Autoklav blivit ett ämne av allmänt intresse för en mängd olika människor. Från experter på området till de som helt enkelt vill hålla koll på de senaste trenderna, Autoklav har fångat mångas uppmärksamhet. Med sin påverkan på samhället och olika aspekter av det dagliga livet är det onekligen att Autoklav representerar en viktig diskussionspunkt idag. Oavsett om det beror på dess historiska relevans, dess inflytande på populärkulturen eller dess betydelse inom det akademiska området, är Autoklav ett ämne som fortsätter att väcka intresse och debatt. I den här artikeln kommer vi att noggrant utforska innebörden av Autoklav och dess inverkan på olika områden, vilket ger en översikt som gör att läsarna bättre kan förstå dess betydelse och relevans i den samtida världen.
Autoklav är en form av tryckkokare där kemikalier, plast, textilier, glas och metallvaror kan steriliseras. Autoklaver används bland annat i biologiska laboratorier, inom sjukvård och tandvård samt för sterilisering av livsmedel. Autoklaven uppfanns 1879 av den franske mikrobiologen Charles Chamberland.
När det gäller små autoklaver, så kallade bordsautoklaver (finns främst hos tandläkare, men även hos läkare, veterinärer, ögonläkare och tatuerare) skall de uppfylla kraven enligt Europastandard EN13060 (SS-EN 13060) och delas enligt denna standard in i tre huvudgrupper:
Lasten kan delas upp i tre huvudgrupper:
En förutsättning för att godset skall förbli sterilt även efter autoklavprocessen är att det förpackat på ett lämpligt sätt. Till detta används speciella påsar (enligt SS-EN 868) som består av en pappersida och en plastsida och som svetsas igen innan man lägger in godset i autoklaven. Lagringstiden för svetsade påsar är 6 månader. Påsarna kan även tejpas men då är lagringstiden betydligt kortare. Påsen är i normalfallet helt tät men när den blir fuktig släpper pappret in ånga som därmed kan sterilisera godset. Efter förvakuum och sterilfas behöver man därför torka godset så att pappret åter blir tätt och håller det sterila sterilt. Detta görs åter genom skapandet av ett vakuum (så kallat eftervakuum eller torkprocess). Om trycket sänks kokar vattnet bort vid en lägre temperatur och påsen och godset inuti blir torrt och kan lagras.