Anläggning

I den här artikeln kommer vi att analysera effekten av Anläggning på det samtida samhället. Med tanke på relevansen av detta ämne idag är det absolut nödvändigt att förstå de implikationer som Anläggning har inom olika områden, såsom ekonomi, politik, kultur och teknik. Under de kommande raderna kommer vi att undersöka hur Anläggning har förändrat hur vi interagerar med världen omkring oss, såväl som dess långsiktiga konsekvenser. Genom detaljerad analys försöker vi belysa den dynamik som Anläggning har genererat och möjliga lösningar på de utmaningar den ställer.

Denna artikel anses ha ett svenskt perspektiv och bör skrivas om ur ett globalt perspektiv. Hjälp gärna till och förbättra texten om du kan, eller diskutera saken på diskussionssidan. (2018-12)

En anläggning är en fast byggnadskonstruktion på land eller vatten. Enligt det svenska klassifikationssystemet CoClass är en anläggning en typ av byggnadsverk som inte är en byggnad.

Anläggning är en ortnamnstyp i Lantmäteriets ortnamnsdatabas, och åsyftar då artefakt som inte utgör fastighet eller byggnad, exempelvis bro, hamn, monument, fyr, flygplats, kyrkogård och väg. Andra exempel på anläggningar är parker, stängsel och befästningar. En anläggning tillhör fastigheten där den ligger, om den inte är anlagd på ofri grund.

Exempel på anläggningar är bro, tunnel, brygga, färjeläge, kanal eller sluss. En fullständig klassifikation av anläggningar finns i CoClass.

Se även

• Anläggningsmaskin
• Anläggningsteknik
• Byggnad
• Byggnadsverk
• Gemensamhetsanläggning
• Infrastruktur
• Installationsteknik
• Markarbete
• Militär anläggning

Källor

1. ^ ”CoClass - Klassifikation av byggd miljö”. coclass.byggtjanst.se. https://coclass.byggtjanst.se/. Läst 5 november 2016. 
2. ^ ”Ortnamn – Vad är det?”. Lantmäteriet. http://www.lantmateriet.se/Kartor-och-geografisk-information/Ortnamn/Vad-ar-det/. Läst 1 mars 2013. 
3. ^ Vägverket: Broar och tunnlar inför 2000-talet