I Andra Vatikankonciliet-världen finns det oändliga fascinerande och relevanta aspekter som förtjänar att utforskas och förstås. Från dess inverkan på samhället till dess utveckling över tid, har Andra Vatikankonciliet fångat intresset och nyfikenheten hos otaliga individer runt om i världen. Med en rik och varierad historia fortsätter Andra Vatikankonciliet att vara ett ämne för debatt och diskussion inom flera områden, från vetenskap och teknik till populärkultur och konst. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Andra Vatikankonciliet, utforska dess ursprung, dess inflytande och dess relevans idag.
Andra Vatikankonciliet, informellt ibland Vatikan II, var ett koncilium i Romersk-katolska kyrkan som hölls i fyra sessioner mellan 1962 och 1965. Konciliet sammankallades av påven Johannes XXIII 1959, och avslutades av hans efterträdare Paulus VI. Andra Vatikankonciliet var 1900-talets viktigaste kyrkohistoriska händelse. Bland de påtagligaste resultaten av Andra vatikankoncilitet finns övergången till att fira mässa helt på folkspråk och ett uppmjukat förhållande till andra världsreligioner. Konciliet påbjöd också en översyn av kyrkans liturgi.
Konciliet syftade, med Johannes XXIII:s ord, till aggiornamento vilket är italienska för "uppdatering" och syftade på en öppning mot det moderna samhället, en anpassning till nutiden. Ett annat viktigt begrepp för konciliet var det franska ressourcement, nyteologins slagord om återvändande till källorna. Uppdateringen skulle ske genom detta ösande ur trons källor.
Efter konciliet gick utvecklingen inom Katolska kyrkan snabbt, och inte utan konflikter. Konciliet inspirerade å ena sidan till befrielseteologin och andra radikala rörelser, och fick å andra sidan de som motsatte sig förändringarna att samla sig i konservativa och ibland schismatiska grupperingar såsom Sankt Pius X:s prästbrödraskap.
Andra Vatikankonciliet genomfördes i fyra sessioner och samlades i Peterskyrkans mittskepp.
Andra Vatikankonciliet publicerade fyra konstitutioner, nio dekret och tre deklarationer.
|